Åkte till matatun igår, det är som en minibuss med massa ihoptryckta människor. Ihoptryckta svenskar helt enkelt, och tio afrikaner som inte lyckats uppfinna deodoranten ännu. Stanken är vulgär, man kräks nästan, alternativet är att skruva ned fönstren och få lite sand blandat med luft istället. Vi satt och väntade i den varma matatun när plötsligt en hög smäll får marknaden utanför att börja skrika i panik och springa som fan. Paniken stegrades i mig, jag tänkte att det var ett sånt där berömt upplopp man hört om. Någon som släppt en bomb eller någon galning som sprang med pistol. Det var en elledning som sprängdes som tur var, men vi var ändå panikslagna. Tänk om... Det är inte omöjligt här...Min klaustrofobi inne i den trånga matatun längtade efter frisk luft, lugn och ro och en svensk cigarett. Inget finns att tillgå här, det är bara att överleva ändå och hantera självbehärskning. Vi börjar åka. Efter ett tag undrar jag vad det är för djur som kryper på min vad. "Aha" det är svetten som kittlar lite mysigt. Undrar hur knäväcket kan svettas såna mängder vatten när jag inte druckit något. Man får aldrig dricka den dagen man reser, vilket resulterar i att hjärnan krymper ihop till ett russin i värmen, även om färden bara går till Homa Bay, två timmar härifrån. Men det är ganska bedövande och bra när guppen attackerar däcken vareviga meter.Har ni fått en bra beskrivning av hur en resa i Afrika ser ut, eller ska jag fortsätta berätta om den levande, flaxande hönan som kvinnan satt med mitt i matatun? Eller när chauffören tvärnitar, bromsar och tutar som en idiot och man tror att ens sista stund är kommen...Då välsignar och längtar man efter Östgötatrafiken. Men vi har ju pratat om självbehärskning. Sätt i hörlurarna i örat och lyssna på lite Shakira, Jonas Gardell och Edith Piaf så kan du sedan njuta av turen och fokusera på den vackra naturen. För det är vackert och spännande att åka förbi miljöer man annars bara ser på nyheterna. Det är inte min låt, det är Eves och hennes tågluffsvänners, men man blir nästan religiös när man sitter i en matatu och denna låt spelas: "Relax, take it easy, for there is nothing that we can do...." Var ganska skönt att känna havsbrisen från Viktoriasjön och veta att man började närma sig. Homa Bay var underbart, som en perfekt sommardag i Valdemarsvik. Resan och äventyren i matatun var värt det. Tusen gånger om. Puss
1 kommentarer
E
25 Feb 2014 11:56
Kul att min lilla mp3 kom till användning igen :) puss påre
Kommentera