Idag var jag på kyrkogården och kollade på mina fantastiska vänner igen. De uppträdde med sina dansmonologer som de skapat helt själva. De dansade för människorna som dog i Getåolyckan för cirka 100 år sedan och känslorna flög fritt i luften som regn som faller från skyn. Mina dansande glada vänner är de vackraste jag vet. Glad att jag fått lära känna dem allihopa, de är så stora i sina små kroppar...
Här är Maja som dansar kärlek bland träd, "hennes" man dog och saknaden är stor.
Sonja gestaltar olyckan själv. En svart katastrof som anföll oskyldiga människor.
Cristian dansade för att skapa en ljus väg mellan döda och levande, så att vi kan förenas igen.
//Jk
Idag gick jag och mina danspolare till Cnema och satte oss i publiken. Plötsligt sattes en välbekant låt på och vi ställde oss opp och gjorde det som man brukar göra när man gör en flashmob. Det var skoj. För jag älskar båda Cnema och att dansa!
//Jk
Favoritord: eufori, tillit, impuls, adrenalin, andning.
Pias dotter Noemi som är African Madonna
Söndagen visade sin bästa sida när man vaknade på det sunkigaste hotellet jag satt min fot på. Man skall ju inte sätta värde på materiella ting heter det ju, och den här helgen har verkligen handlat om helt andra saker än materiella. Det är liksom inte det viktigaste här i världen numera.♥ Tårta för Maja igen (vi firade henne tre gånger). Genrep och moster, farbror och Eve satt i publiken!!! Kramar, leenden och tårarna som kom och språket som inte talades. Ord är ibland överskattade när man har en syster Eve som förstår en ändå. Kram och puss och glädje. Eve filmade mitt, Annas och Majas stage-dive från ett altare i Nybro kyrka och publiken applåderade och vi drog ett djupt andetag och jag kunde konstatera att detta var en kalashelg utan dess like.
//Jk
//Jk
Det var onsdag och jag var ute med Bea, Andrea, Frida och Cristian.
Oh dansa i häftigt höga skor och ha champagnebubblande guldlockigt hår och rulla lite på höfterna och kolla opp och inse att man står inuti en rockring av människor.
Jag älskar att kunna kalla mig dansare.
//Jk
Kothbiro, soundtrack från filmen The Constant Gardener, som ni för övrigt bör se. Den handlar om Kenya och vår klass ska ju åka dit nästa år, besöka Nairobi, slummen och barnhem och hjälpa. I koreografi av min klass och Pia Mucchiano. I slutet av dansen kommer Cristian och på hans tröja står det: UNITE AGAINST RACISM...
Filmat av Sonja Wernmarkers pappa.
//Jk
Idag hade vi tre föreställningar och på en av dem kom fjuniga tonårspojkar som skrattade åt vår konst. Våra första koreografier är djupa, vackra, starka och underbara. Pojkarna suckade, pratade och låtsades vara coola. Jag lovar, de gick i typ åttan och har förmodligen just kommit i målbrottet och försökte undvika visa att de fick känslor. Haha. Sen kom vår sista koreografi som kan få den stumma att prata, och vice versa. Snap! De bara satt där! Det var så ballt. Who run the world? Girls! And I was like: this is jazzfierce!
He he. Damn, jag älskar att dansa! Pussipuss på er!
//Jk
Det är föreställningar i helgen också. Hör av er om ni är intresserad av att komma, det finns nog platser kvar. Nu ska jag försöka att inte somna för då lär jag inte kunna sova inatt. Hej, det är tufft att vara dansare. Jag älskar det. Jag älskar det så mycket.
//Jk
Vet inte om det är inbillning, men på något märkligt vis kändes det som att helgen gick sisådär en timme snabbare än vanligt för plötsligt var det söndag och De Geers tvåor och treor var i Åtvidaberg och dansade för Kenya. Trädkramaren och världens bästa lärare Pia klättrade i träd och dagen var mycket mysig och uppskattad, publiken ställde sig gråtandes opp. Tack allihop som varit med mig och gjort den här helgen helt underbar!
//Jk
Alltså, det börjar bli pinsamt när jag vecka efter vecka glorifierar mina fredagar. Men vad gör man inte? Jag tänker ju inte ljuga och säga att den här dagen inte har varit sagolik, kalasbäst, festfrän och dansant. Det bra började igår, och har bara fortsatt sen dess och ökat i brahet-skalan. Dansklassen följde sina fötter (och hjärtan) som dansade hem till mig i Stjärnan. Således sattes det igång ett stort tårtbakeri till vår fantastiska danslärare Pia, hon som jag nämnde i förra fredagsinlägget. Pia fyller nämligen år idag och tårtan bakades med kärlek. Massa kärlek i Stjärnan.
Hurra hurra hurra! (Jag gjorde ballerinan och innan någon klagar så vill jag i förväg ursäkta håravfallet haha, det var inte avsiktligt.) Så min dag har bestått av tårtätande, grillning av korv med klassen, tokslös av kärlek och dans från klockan typ nio till typ fyra. Bra, bättre BÄST!!!
//Jk