Dagen har varit, i sann bemärkelse, menlös. Det fanns inte en gnutta tillstymmelse av ambitioner. Det var mest: godmorgon - godnatt. Solen finns ju alltid bakom molnen, så även en molnig dag är solig, säger Amine. Men jag tror inte ens solen någonsin kom över kanten idag. Likväl var det, då har man ju verkligen tid med sånt man annars inte tar sig tid för.
Jag har även tillägnat hela förmiddagen med att läsa. Den vackra gåvan av Mariel, från l'été dernier i Tunisien, samt påbörjat årets julklapp: A promised land av Barack Obama. Jag minns för mer än 10 år sedan när jag läste Nelson Mandelas biografi, den gjorde så starkt intryck på mig att jag sov på golvet nästan en hel vecka. Vi får se vad Barack har att säga.
Trots att produktiviteten varit obefintlig så har jag avverkat blad efter blad efter blad idag. Det är väl det som är den enda skillnaden från en verkligt menlös dag och en annan? Jag har ju gjort massor idag känns det som! Theo fick nya kompisar i New York och Barack beskriver första tiden som president. Jag har kanske bara skiftat liggunderlag från säng till soffa men det är mellandagar, det hör man ju på namnet hur obetydliga de är.
Ingen stress. Man måste ha menlösa dagar ibland för att på riktigt kunna uppskatta de där dagarna jag brukar ha.
För övrigt var julen bra men jag förutspår att nyår i år kommer vara magisk. 2021 jag längtar efter dig.
För övrigt var julen bra men jag förutspår att nyår i år kommer vara magisk. 2021 jag längtar efter dig.
