igår sprang jag i skogen. vild, kär och galen. jag högg en gran och fick massor av kramar. idag köpte jag sista klapparna, klappade hund och räknade till 100 när 6åringarna och jag lekte kurragömma. jag var den som blev hittade sist flest gånger fast jag var störst att gömma. den sötaste bebisen i världen sträckte opp sina händer mot mig två gånger och ville bli buren. jag har pyntat pappas hus så det inte är så mycket att göra imorgon när min prins kommer. på onsdag kommer min syster hem, och brukligt är att man som lillasyster sitter i hennes knä länge och gråter och skrattar samtidigt av lycka då. dagen efter det. ja. då är det jul, det är ju fantastiskt kul.
i mitt liv har det alltid funnits en viss rastlöshet när jag umgås med människor. "borde ha varit där och gjort det där i stället". känner ni igen er? att ni alltid vill vara på fler ställen samtidigt? jag vill alltid dela på mig och hänga med alla fantastiska vänner på underbara ställen samtidigt. det finns två människor jag inte upplever detta med. den ena är såklart Clara. henne kan jag alltid vara med. men nu, det här är första gången på bloggen jag nämner min kärlek. han som får mig att känna att jag alltid år på rätt ställe vid rätt tillfälle. min amine. aaaa han är min. jag är full och ska inte skriva mer. hänger med Clara nu iallafall och det är alltid ett stort kalas. hade kag varit omvänd åt andra hållet hade jag friat till denna sagolika själ. men nu har jag hittat honom. och vi ska dansa ihop ikväll. ni anar ej hur stor min lycka är idag. dansar och skrattar som om det vore det enda jag föddes för. och jag älskar er alla. längtar till allt, vill träffa er alla, snart. vill alltid vara med er. jag uppskattar verkligen allt precis nu. ingen är lyckligare än mig. hejdå. hörs imorgon.
idag har jag känt en helt obeskrivlig mängd lycka. jag hade en drömdag igår och idag var snäppet bättre. igår hängde jag med A och senare kom mina bästisar Frida och Clara till mig för tjejmys i stjärnan, stället som beslutade sig för att vara totalt avgörande en plats för skratt så man kiknar. vi skrattade så vi tjöt och tillståndet var berusande och kärleksfullt. melin kom fram, jag hette melin för kvällen och hon dansade med klackarna över varje del av dansgolvet. vaknade idag med sol i ögonen och ett av mina absoluta favoritväder. det är när vägen man flanerar på glittrar som tomtebloss som man vet att man är på rätt väg. den ledde till Valdemarsvik, vägen. där lunchade mina fantastiska päron med mig. vi skrattade också bekymmerslöst. vilka äventyr vi hade att berätta för varandra! andades frisk luft, solen sken och hela livet glittrade magiskt. sen kom häst och vagn med lucia och sina tärnor, tomten satt i sitt hörn och fackeltåget med Frida värmde allas hjärtan. sen åkte mor och jag till vår favorittant mormor maj och jag satt i hennes knä och bestämde tid för pepparkaksbaket som skall ske denna vecka. julen närmar sig. livet är härligt. jag älskar alla. mest mig. och det är en fantastisk känsla. åh vilken helg! tacksam. och imorgon är det måndag
känner sådan obeskrivlig lycka. Stockholm är fantastiskt fint och vi sitter på hermans och äter ekologisk veggomat och dricker 3,5 ale som jag blir lite salongsberusad av. fyfan. aldrig har livet varit så fint som nu. nu är bäst. om ca en timme börjar björn skifs sjunga för oss och jag kommer gråta av glädje. vi hörs. kärlek och pussar
idag njöt jag av att gå opp tidigt, för att få en så lång fantastisk dag som möjligt. så sagolikt! solen sken och jag uträttade ärenden och köpte en kaffe som jag tog med till gungan på gården och hade frihetsmusik i öronen och solen på håret och aldrig hade livet varit så fint. det är en av mina favorit-glad-saker: gunga. det borde folk göra oftare för det går inte att vara sur då. gungade så högt att hjärtat var i halsgropen, ultimat frihet. det kändes som att jag kunde flyga. sen kom snygg pojke och tog fart på mig och då var jag så speedad på kaffet så skrattade så högt att hela tystnaden bröts av glädjen. sen åkte vi och spelade tennis. ca första gången jag gjort det och vi är överens om att jag vann. han lät mig för han vill göra mig glad. sen träffade jag clara. hon är kalas.
jag älskar livet hörni. och imorgon ska jag på äventyr! längtar till allt!
alltså vilken drömdag. ni anar inte hur fylld på energi jag är! jag är så till bredden fylld med brasaker att jag är lite trött. vet ni, allt började så tidigt. det var så bra. kom underfund med saker om mig själv, grät och skrattade och fick kramar ändå. fast jag inte förtjänade det. har inte en aning varför jag är så omtyckt egentligen. det är ett litet mysterium. men något jag borde processers och ta in i stor mängd. kanske sluta tänka på det? bara förlita mig på att jag duger som jag är? har så litet självförtroende. åkte sedan hem, pratade med clara om pojkar och paket lyssnade på skön musik och överväldigades av hur mycket glädje jag kände när jag åkte till Valdemarsvik för första gången på veckor. den lilla byn. här hämtar jag kraft. kramades med mamma och pappa och mormor. teddy har fått tillräckligt med kramar idag. håller inte ens räkningen. mormor var fin som vanligt. hon kommer alltid vara en av de mest fascinerande människorna jag mött. hennes liv är så fyllt av kärlek, äventyr, barn och barnbarn och växter och äcklig mat (haha lutfisk åt hon idag). så spännande och inspirerande. ska bli som henne en vacker dag. sen åkte mor och jag på musikgudstjänst i tryserum och firade lite andra advent. medverkade gjorde en orkester från Linköping och taket det lyfte på kyrkan. och trots att man inte är troende så blir man det i det ögonblicket då man hör himmelsk musik. satt bara och log och ögonen fylldes med tårar. så vackert var det! undrade hur människorna omkring mig kunde se så neutrala ut. inuti mig hoppade allt omkring vilt och syntes på utsidan också. åkte hem och donade, tränade och bara njöt av livet. försökt stimulera hjärnan med kunskap. den får för lite. det måste man påverka och ändra själv. ska bli en intressant person jag med. alla mina förebilder är så kloka.
ja. det var nog allt. jag önskade emellertid att dagen hade fler timmar. hinner knappt skriva så mycket jag tänker i min dagbok ifall jag ska prioritera meditation och sömn ikväll. vill ju vara så pigg imorgon! det händer nog minst lika spännande saker imorgon. hur fantastiskt är inte det?
är tacksam för känslan idag. tack tack
just nu hade vi shoppat lite god kvällsmat och frukost. sitter och sippar på lite vin. jag nedflugen i eves knä som alltid när jag inte sett henne på ett tag så kan jag inte släppa henne. gått husesyn i hennes nya lägenhet. planerat inför julmarknaden på Lisbeeg imorgon. ätit fantastisk mat vid bordet som är bokat på en bra restaurang. shoppat kläder och julklappar. skrattat. tagit ifatt all saknad tid.
istället så kom du. Helga. tvingade oss att stå ute på en perrong i fem timmar i storm och kyla. vårt tåg ropades opp ett antal gånger. kl sju försvann det. ingen visste var. och sj stod där rådvilla utan någon som helst information till sina resenärer. vägrade göra något. kl åtta hittade vi en trevlig man. den första. han fixade åtminstone taxi åt oss så vi slapp sova på en tågstation. allt var surrealism. vi grät och skrattade och visste inte vad vi skulle ta oss till. vad hände? jo. vi stod och väntade i fem h för att ett tåg skulle ta oss till Eve i Göteborg. vi skulle ge henne presenter, vinterkläder och en hemgjord kulkalender a la julia. sämsta dagen någonsin. sämsta helgen. sämsta året. jag tar det personligt. som att livet inte samarbetar med mig. att det motarbetar allting.
jag orkar inte ens tänka på det. ha aldrig förväntningar julia. sakna aldrig någon, när du ska få se hen så kan lyckan tas från dig. det var så nära!. hade vi tagit ett tidigare tåg kanske jag hade fått träffa Eve ikväll. ifall. om. hade vi ändå inte kunnat ta bilen? tänk om vi bokat buss istället? :( besvikelsen är brutal.
äter chips i min säng. fortfarande stelfrusen. blir värmd senare. allting känns aningen deppigt nu. kommer aldrig någonsin mer sätta min fot på sj.
vet ni. jorden har snurrat för fort ett tag. jag behöver göra andra saker nu. fylla mitt lilla hjärta. som alltid. det hungrar efter livskvalité. det hjärtat på axeln som inte är fullt skall bli det en dag. då ska jag tatuera in ett helt hjärta. när jag har allt som jag vill ha. tror den här sidan av mig är sund. den som tenderar till att bli deprimerad. det är bara en klocka. den säger åt mig att livet är för litet för mig nu. jag längtar efter storhet. större ting.
allt är så meningslöst och tiden går. vet inte vilken sida det är jag lyssnar på. kanske den dumma. kanske den som mest vill leva. deppsidan pratar och jag lyssnar för vi så hemskt gärna vill leva när allt är meningslöst.
mår så vanvettigt bra. det är kalas i hjärtat, tårar i ögonen och storhet på gång. storheter. såsom livet. det är livet jag pratar om, som är så stort. tankarna flyger som drakar i huvudet. såna man blir glad av. befinner mig i en bubbla av lycka. som blåses opp av luft, likt ballonger och såpbubblor. denna helg har jag behövt. det har varit världens bästa dagar. inte för att de var så roliga, men jag har fnittrar mycket, varit på äventyr och gjort massa saker jag tydligt mår bra av. träffat människor jag älskar. lärt mig saker. tänkt mer än vanligt, men också mindre. jag känner att det är på gång nu, dags att börja ha drömmar kanske.
folk tycker typ om mig. tror jag iallafall.
samlar känslor, kramar och nya leenden. leenden jag inte haft förut. de föds och göds. är små larver från början men växer sig till enorma fjärilar. skrattar åt larviga saker, men som är så vackra. alla skratt är vackra och sprider sig som värmen under afrikas sol på en. så står man där i värme och sken och önskar sig inget annat än nuet.
EM och alla ni med mig som ej kunde sova inatt, det är förmodligen på grund av fullmånen!!! har tagit del av sex stycken olika personer som haft enorma sömnsvårigheter just denna natt. HELT OTROLIGT
har andats nu i en timme
jag är bara som allra mest levande när jag gör just det där jag älskar mer än allt
som jag inte gjort på snart ett år
det är fyra helt magiska bokstäver
kommer ni ihåg då när man kunde förtrolla en hel publik under strålkastarljuset
jag ska börja igen
somnar alltid rädd. ska lyssna på Strömstedt och bli trygg. hade dålig start idag men kramades med moster och då blir man fin som vanligt. älskar henne, vad vore jag utan alla älskade släktingar? på jobbradion spelades Strömstedt och gav mitt hjärta frid. innerlig lycka. att fler kämpar för ALLA liv här i världen. ifall fler kämpar kanske vi undgår krig. ska drömma om fred inatt. igår var det bara sd mardrömmar. bränder och alla våldtäkter.
såhär var det. jag vaknade suuuupertidigt (läs 0730) och kände mörkrets inverkan på mig. man sover nog lite djupare när vintern är stundande. det är som att halva kroppen vill gå i ide. satte mig sömndrucken med håret på ända i äventyrfarkosten med mor och samtalade hela vägen till uttalad destination. kvalitetstid. när jag blev ensam hade jag på vippen att hamna i nedåtgående spiraler med mina grubblerier. de ba wänner wunt ibland som farsgubben skulle sagt på östgötska. jag har "bekymmer" bara min familj bör veta, men kan säga att det handlar om att jag ibland är för bra på att leva i nuet och inte har planeringssinne, typ. i korta drag handlar det om det iaf. ja, vad hände sen? valet stod mellan att få ångest och duscha hela dagen eller sätta på hög musik och dansa. HAHA lätt val va!? jag dansade tills varenda del av mig var levande igen. dansade bort alla små hjärnspöken som kunde ha skapat krig med mitt kaninhjärta. och ja, jag har gått dansskola men spåren av den syntes ej imorse. släppte bara loss allt. gick vild. sen börjar man automatiskt att skratta. haha.
och så gick det till en gång när julia skapade sig världens bästa dag.
fann en bok också, "en dröm som gick i uppfyllelse", läste den och ba: det här är världens bästa bok AHAHHA aha, just det, det är boken om mitt liv.
:-)
nu ska jag träffa clara, kanske hon kan vara mig behjälplig angående framtiden. hon är ju bäst på alla andra områden so why not this?
det absolut bästa idag var min långpromenad i skogarna. jag stannade på en gräsplätt och ställde mig på huvudet, rullade över ibland och blev helt lövig. använde staketen till spagattöjningar och dansade hela vägen fram. ni vet när man känner sådan sällhet, när alla saker är så bra som de kan vara? som att allt klaffar. har såna veckor. det handlar inte om dagar längre, jag är rik nog att jag kan påstå att de senaste veckorna har jag flugit på moln. jag fnittrar för att jag är så glad. så frisk! äter jag lite kan jag springa omkring som en galning på massiv energi, dricker jag kaffe blir jag aldrig trött. maten är viktig. jag har ignorerat det faktum att jag är lite rundare än vanligt, och det har gjort mig friare. gladare.
idag gjorde jag finfrukost åt mamma, åt våfflor hos mormor, skrev på mina väggar, gjorde 48 köttbullar med högsta volym på, blåste enorma såpbubblor och hade akvarellkurs. har med andra ord varit ledig denna strålande dag. villes kommentar angående det hela var det mest fantastiska idag. något i stil med att varför skulle jag jobba när det är såhär fint väder? ja, helt enligt min livsfilosofi. de där två livslevarna nedanför backen är mina största idoler. bonden ville och världens bästa mormor. de skulle slänga en gammal korg som gammelmormor Lisa ägt, men jag norpa den innan den hamnade på tippen. den är säkert över 100 år försäkrar mormor. lilla jullan står med stora ögon. ja.
allt är så bra.
tänk er själva att fnittra er igenom flera timmar av dagarna, är inte det världens bästa alternativ? jag väljer ju nuförtiden hela tiden bort ångesten, och blir således helt hög. den kan fortfarande nå mig, jättelätt. men jag kämpar. kan jag, ️kan du.
seså. välj skrattet imorgon. välj att vara glad.
idag ler hon sig till sömns. kvällen har tillbringats fnissandes för teddyn i mig har fått sitt behov av kramar tillfredsställt. en snabbkram av coolaste tanten i stan: else-marie och den allra vackraste tösen i hela valdemarsvik med sol i hela håret kom och gav mig en bamsekram, min lilla alma, som vuxit opp till en vacker kvinna. blir så glad. dessutom kom mamma hem, gav mig en frozen-chokladkalender, kramar och knasiga konversationer. pappa som står som ett stadigt träd vid min sida och är helt underbar där han lever. jag är så lycklig så. tack för att ni finns i mitt liv.
min funderingar ikväll har handlat om raser. har alltid fascinerats av olika raser. kaniner, katter och möss. och så har vi ju den allra bästa rasen MÄNNISKOR. ett släkte som är smartare än alla andra, vi borde bete oss så också. vi är EN.
idag har jag varit sådär jobbigt full av kärlek. när stammisen kom och sa "och här sitter du lika glad som alltid" så började jag gråta för att livet var så fint. jag platsar där. som den glada tjejen. inte som den jag är nu. lite ledsen. har ju egentligen ingen fallenhet för detta dundrande jobb. jag föddes som skald, en glasögonorm med pennan i handen. och jag ber om ursäkt för att jag är oduglig, men man behöver däremot inte påpeka hur "handikappad" jag är. jag blir inte duktigare för det. tur att jag slutar nu. då kan jag bli glad igen. jag vet att en kompis skall ge mig kaffe. då är fan diemet carpat och livet är dolce.
jag tror att jag börjar förstå det där med att man får det liv man skapar sig. ju mer yoga jag gör, desto bättre mår jag, ju mer kärlek och omtanke jag ger, desto mer kan jag få tillbaka. ju oftare jag kollar på mina kaniner på bilderna ju gosigare känner jag mig. ju mer jag städar, renare blir det osv osv. allt börjar få ett samband. livet sitter ihop bättre än förut. som små pusselbitar, och det är bara fina motiv! asså ju mer blommor jag fyller mitt rum med desto levande blir jag. 🌟 det är enkelt nu.
folk som sa att det var jobbigt att arbeta har helt enkelt för få ballonger i sitt liv. för man ska fira någonting varje dag.
det är det lilla som är det stora.
massa kärlek till er. jag älskar livet.
hej älsklingar. det är måndag och det känns i roten, i vårt center i magen. solen lyser och visar sin glädje, människorna borde göra likadant. vi borde höja våra nunor och le mot alla vi möter. kolla opp mot den blå himlen och känna tacksamhet för ännu en dag på denna planet, känna hur små vi är i vår storhet här i den enorma universum. vi lånar bara denna planet och våra steg på jorden skall användas väl. gå så långt du kan!
jag har använt de första timmarna denna vecka med att träna och stretcha. stå på huvudet får en att få nya perspektiv. jag tror att alla borde använda kroppen mer, vårt verktyg. ta hand om den genom att sätta dig på golvet och ta tag i tårna, gör det dagligen så motverkar du tex stelhet och ischias. låt blodet cirkulera! pumpa till hjärtat!!!! min kropp har fått för lite rörelse senaste månaderna och det kändes, så jag har satt nya mål: jag ska ha nya blåmärken i slutet av veckan. varenda muskel skall förlängas i spagater och splittar. det känns så fantastiskt i kroppen! kittlande skönt, men också en outhärdlig smärta man får lära sig att gilla.
har även hunnit med att köpa julklappar. för snart är vi ju där! min bästa högtid!
börjar snart att jobba, missar min akvarellkurs, men är ändå glad. att ha ett jobb att gå till, som man trivs otroligt bra med, få massa kärlek och stimulera hjärnan; sagolikt! arbeta. veckans ord. arbeta med hjärnan, blodet, kroppen, förhållanden och fred! arbeta för utveckling.
puss och kram!
saknaden är evig. det finns en människa jag skulle kunna skriva om vecka efter vecka här på bloggen. om min saknad till honom och allt han sagt och gjort.
klockan är precis slagen tolv när lasse berghagens stämma lyser opp denna dystra dag i oktober. jag sitter på bussen, och precis som alltid när jag åker buss så flyger ett minne av min morfar förbi i periferin. "en busschaufför, en busschaufför, de é en man med glatt humör". den låten var som skriven om honom. jag tror den är det.
men nu är det 'en kväll i juni' som spelas av en outsäglig slump. jag hör texten som för första gången och precis innan refrängen börjar så exploderar ögonen av tårar. igen. ögonen är aldrig torra när morfar förs på tal. det var nämligen så att en av mina bästa dagar någonsin var dagen för min student; en sommarkväll i juni. det var en fantastisk dag med hela släkten samlad, solen strålade, musiken dansade ur högtalarna och skratten avlöste varandra. verkligen en av mina bästa dagar. när sällskapet blev mindre och skymningen föll så sa den äldsta i sällskapet: att nu fan börjar festen! det var 80+ någonting morfar. och vi dansade, sjöng och skrattade tills klockan var ungefär tre på morgonen.
Ja det va´ en kväll i juni, då när sommarn e´ som bäst
Hon dansade för morfar som hon gillar allra mest.
Hennes morfar satt å nynna på en sommarmelodi
Plötsligt spratt de´ till i gubben, han blev ung och han blev fri
Han tog av sig sin kavaj
sparka av sig båda skorna.
Å så spotta´ han ut snuset
och sa min sköna får jag lov
Hon var vacker, han var stolt, rak i ryggen som en fura
Det var sommar det var glädje och de skrattade och sjöng
jag saknar dig, morfar. livets gubbe som levde varje dag till 110%.
