Vinterromantik

0kommentarer

Jag är ensam hemma, bara Harry Potter håller mig sällskap. Det är snö ute och jag undrar vad tusan jag sitter inne för? Längst inne är man nog fortfarande lite rädd... Jag har tre telefoner bredvid mig. Bara för säkerhets skull. Harry Potter kanske inte räddar mig. När jag var liten så trodde jag ju på spöken. Ända till dagen då jag tog mod till mig, eller efter att mina föräldrar sagt åt mig ett antal gånger att jag skulle säga åt dem att lämna mig ifred. Sedan dess har jag inte känt av något. Men rädd kommer jag nog alltid vara ändå. I alla fall så länge jag är ensam någonstans. Men vad finns därute att vara rädd för? Laviner? Irländska leprechaun's? Livet?

Kommentera

Publiceras ej