Julia Teddy

Nae, nu har jag tröttnat på det här. Det är inte kul att vara sjuk. Åh. Sitter fast i mitt lilla Vinterland. Orkar inte ens ta på mig ytterkläderna en gång till ens. För jag har varit ute en gång idag. Matat mina husdjur; fåglarna älskar solrosfrön, och så skulle jag hämta posten men den hade inte kommit då. Så inte ens det lilla nöjet har jag att roa mig med. Jag som älskar post. Men åh, jackan väger så mycket och två trappor är mer än jag orkar. Försöker dock få mig lite glad på de vis som ändå går när man är sjuk. Igår bakade jag (baciller dör i ugn) och idag tänkte jag pressa lite apelsinjos. JIPPIE
Det är i alla fall kul med 1 december imorgon. & att det finns böcker som Din stund på jorden av Vilhelm Moberg.

Hmm, den titeln får mig att inte vilka stånka och stöna längre....

Jag är sjuk idag. Känns som att jag svalt en spindel och jag har spykänsla hela tiden. Dumma hals som spelar mig ett sånt spratt! Annars är jag helfrisk idag (om man jämför med hur jag kände mig igår). Så jag har hunnit lösa massa knepiga mattetal. I found the key to the mystery, liksom! Fast nu har jag tröttnat och skall göra andra läxor. Tänkte ta pulkan ned till Ado-Foto i eftermiddag också. Såg att jag hängde där på några kort. Ser säkert ut som en fisk. Men lottklänningen är inte med, den jag stoltserade med i Norrköpings Tidningar, Aftonbladet, Hemmets Journal och Fjärta med ditt hjärta. Då när jag blev intervjuad och svettades som en häst. Wow. Har hunnit med så mycket.



Jag har lyckats öppna många magiska, mysteriska dörrar i mitt liv. Nycklarna sitter i huvudet. Jag har sparat dem där för all framtid som bevis på hur bra jag är. 

---

   
Till Eve: Saknar dig, du skulle ju kunna vara snäll mot mig när jag är sjuk och kanske skriva ett blogginlägg idag? Lika fint som det förra! Du är bäst, www.intressantajag.blogg.se 

Till Mammsi: Du gjorde mig glad när du ringde på dörren innan du gick idag. Lika glad som jag blir när Eve kommer hem. Vi har sån fin melodi.

Jag önskar att allt gick lika lätt som en dans; som en dans i den kalla svenska vintern! Där jag kan allt jag vill och där jag kan allt jag borde, och där det värsta som hände om jag inte skulle kunna är att jag ramlar. För att dansa i snö slutar bara med att man kanske faller i mjuka vågor av vit bomull.
Det skulle vara så lätt som att små svåra sånger flöt lätt utantill, matten blev ett mysterium jag löste, en lägenhet stod framför mina fötter som en man när jag dansat pardans! Så lätt som en dans!
Och när jag föll, så skulle det då vara i en dubbelpiruett ned i en bomull som är så bländande vit och glittrar likt blänket i strålkastarljuset. För då skulle det inte alls vara läskigt att falla. Om allt bara gick lika lätt som en dans. 
Jag önskar faktiskt att det gick lika lätt som dancing in the cold swedish winter, då skulle jag slippa att vara på en träning jag inte tränat sångerna till och premiären som snart går av stapeln, då skulle jag slippa traggla matte och få IG på prov och jag skulle slippa att missa saker samt sitta på en buss elva timmar i veckan.  

Om man dansar i snön och gör en dubbelpiruett, ja, då ramlar man bara och kan göra snöänglar och titta på stjärnorna i himlen.

Jag är ensam hemma, bara Harry Potter håller mig sällskap. Det är snö ute och jag undrar vad tusan jag sitter inne för? Längst inne är man nog fortfarande lite rädd... Jag har tre telefoner bredvid mig. Bara för säkerhets skull. Harry Potter kanske inte räddar mig. När jag var liten så trodde jag ju på spöken. Ända till dagen då jag tog mod till mig, eller efter att mina föräldrar sagt åt mig ett antal gånger att jag skulle säga åt dem att lämna mig ifred. Sedan dess har jag inte känt av något. Men rädd kommer jag nog alltid vara ändå. I alla fall så länge jag är ensam någonstans. Men vad finns därute att vara rädd för? Laviner? Irländska leprechaun's? Livet?

Såg stjärnor förut.
De lyste och var gula.
De var varma och fula.
De var dansanta och hade bula.
Det var stjärnor, lussekatter och med i Bounce.
Jag önskade mig någonting,
jag åt sju och bestämde mig för att börja breakdansa.
Stjärnor är bra.

Har fåglarna fått mat och syster snöboll i pallet!



Godnatt mitt vinterland ♥

Äntligen! Snö i min del av Sverige! Började med orkan i Viken, mellanlandade i Norrköping med snöslusk och blåst. Väl framme i skolan fanns emellertid inga rävar men av några möss jag istället möts och de ville inget hellre än att gömma sig i De Geers stenmur. Åh, de är så små så de borde väl blåsa bort annars. Som våra paraply gör ungefär (det där med paraply i stark vind kräver finess!!).
 
Sitter och funderar över varför jag kände mig så fin idag? Hade på mig pösjeans, mössa, linne som visade lite av magen och en varm tröja... När jag avrundar min dag här i lilla Viken påminns jag om varför jag långt bak i huvudet kände att det var bra kläder. Åh, det är ju såna kläder man har under overallen! I alla fall jag. Så har man lite för stora strumpor så man kan stoppa i brallorna och slippa glipan som annars blir... Så är man redo för overallen... Sedan skor... Mössan slänger man på sig i ilfart. Nu är man varm och vill ut! Springer ut och får snöflingor på nacken. Fan. Glömde halsduken. Går in igen, gör det man måste. Alltså snor runt största halduken om giraffpinnen. Äntligen färdig! Langar första snöbollen på ett träd som i sin tur kommer i gungning och tappar all snö den har på grenarna ned på helst en lång person som liknar min syster. Om man har tur. Sedan ger man fåglarna mat.

Nu skall jag hämta min overall. Snön räcker till många snöbollar på långa systrar. Det är snart över en decimeter.

Allt får plats om man stressar; springer till bussen, äter middag ståendes och prioriterar. Och när allt får plats mår man bra. Ännu bättre när det bara fick plats med väldigt bra saker, proppfullt med bra saker! Eller det är de bra sakerna jag prioriterat in idag, och de har fyllt min dag till brädden.

Jag har ätit minst 20 pepparkakor idag med.

SÅÅÅÅ, jag är full! ♥

"Raindrops on roses and whiskers on kittens
Bright copper kettles and warm woolen mittens
Brown paper packages tied up with strings
These are a few of my favorite things"

Känna förtvivlan över att dansa ihop med tvåor när man är etta. Improvisera och komposera något eget är penibelt. Tankarna far och man börjar tänka att man inte duger. Varför? För i slutändan visar det sig ju ändå att allt gick. Tankarna var förintade. Istället låg man på golvet och bara lät sig röras. Fysiskt och psykiskt. Röra till musiken och röras över hur fint det var. Att låta kroppen leva sitt eget liv, sluta ögonen och känna utomkroppslig upplevelse. Med ens befann man sig inte i rummet. Allt under 15 minuter som jag knappt kommer ihåg. Således kände jag den största frihet någonsin och lycka. Dance is in my heart ♥

"Cream colored ponies and crisp apple streudels
Doorbells and sleigh bells and schnitzel with noodles
Wild geese that fly with the moon on their wings
These are a few of my favorite things"

Vakna utvilad vid 6, somna om till halv 9. Nypressad apelsinjos, morgontidning, plocka in diskmaskin, dammsuga, titta i spegel och förundras över hur fin man är. Även med glasögon! Är alltid himla fin utan glasögon för då ser jag bara suddigt men idag när jag satte på mig glasögonen var jag fin även då! Få besök av faster. Besöka mormor. Göra historialäxa! Oh my garden, these are my favourite things!

"Girls in white dresses with blue satin sashes
Snowflakes that stay on my nose and eyelashes
Silver white winters that melt into springs
These are a few of my favorite things

When the dog bites
When the bee stings
When I'm feeling sad
I simply remember my favorite things
And then I don't feel so bad"

På tal om garden, så kom jag just in från fågelstugan. De gillar solrosfröna mest.

Händelserik dag! Pelle Svanslös av och med teatertvåorna på De Geer. Den var så bra!!!!! Och jag kan ju lite om Pelle... Har uppskattningvis sett de filmerna över hundra gånger och mer. Måste påpeka att den var något bättre än vår uppsättning på fritis när jag var liten. Jag var då Pelle och vi höll till i kuddis och enda publiken bestod av dagisbarnen, typ. Men dessa tvåor kunde verkligen agera (vissa i alla fall) och de lät typ som Pelle, Måns och Bill & Bull.
Sedan har vi dansat på Öppet Hus. Adam Svensson kom och var gästdansare. Värsta melodifestivalen! Han är ju från Viken och allt. Sen kom jag hem, efter att ha haft djupa samtal med Maja på bussen hem (puss!). Möts av mamma som är helt oppe i varv. Vafan har hon gjort liksom? Just nu hemmafru som bara shoppar och shoppar hela tiden... MIN MAMMA!! Största jämställdhetsbruden och allt... Nae. Får se imorgon om det var ett bra köp, om inte lär ni inte få veta vad det rör sig om. Men om det är bra... DÅ NI! :-D

Vem är X? Jag tror jag läst en dikt som bara bestod av ett X. Eller kryss eller vad det var. Det kunde betyda fyra vägar, eller om man vänder lite på det var det ett kors etc etc. Men vad du betyder för mig har jag ingen aning om. Tänk om jag saknar dig också? ...

XOXO - det betyder i alla fall puss och kram på engelska!

Vinterland är så fint. Miljontals kristaller på marken, rosa kinder och läsa på mjölkpaketet när man gör varm choklad. Busa för att hålla värmen. Hoppas Eve är på bushumör när hon kommer hem.
CIAO BELLA


Här kommer höstbilder

2007

2008

2009

Om en månad vid den här tiden letar jag mig nog väg ut ur folkmassan med Eve i min hand. Åtminstone en liten del av Eve, fastlänkad i lilla mig; en liten del av världen. På väg till Mc Donalds eller något annat hak som har öppet dygnet runt innan vi tar oss till hotellet igen. Slutkörda.  Nyss dansat till musiken av Shakira. Nyss uppnått extas när hon sjungit Waka Waka och dansat som gele. Shakira är världens vackraste. & om enbart en månad så får jag se henne, igen. Det är ingen tid alls. Om man jämför. Dessa höstveckor på terminen som bara förbi farit. Snabbt som blixten. Z  !!! Denna månad kommer te sig som en droppe i Östersjön. Haha, dålig jämförelse. Men ni förstår; en månad som flyter förbi lika stillsamt som de flesta andra.

Snart är det här. Jag längtar såklart. Men lever samtidigt i nuet.

Z  

(...zzZzzZ god natt jag är trött ZzZzz. Blixtsnabbt i säng!)

Jätteskönt att bara vara ledig några timmar. Jag har haft så mycket tid efter skolan idag. Typ fem fria timmar. Jag har kunnat göra precis vad jag velat. Göra sit-ups och träna armarna och piruetter. & sett på Top Model. Jag är ju lite kluven inför det här med teve men idag har jag känt mig lite däven med ont i huvudet och sådär så då fick det bli teven en liten stund. Slippa tänka. Jag menar, är det inte underligt att vissa planerar hela sitt liv efter en dumburk? Att man ser på irrelevanta grejer för vilken mening? Jag vet inte, om jag hellre skulle vilja avsluta mitt liv med att tänka att mitt samvete är lyckligt och historien intressant. Eller att veta att jag föredragit liven på teven framför mitt eget. Jag är så kluven inför detta... Att se på teve är kanske att ta tillvara? För tillfället försöker jag att sitta så lite som möjligt framför teven. Men ett måste är förstås lite engelska, franska och gossip girliga program. Kanske också "Så mycket bättre" någon gång. Bara för att få se/höra Petter. Jätteskön kille!

Well, det är en stund kvar till John Blund kommer. Jag tänker inte låta den gå till spillo. Krypa ned med bästa boken i sängen och ha det jätteskönt. Det är vad jag tycker är att ta tillvara, på allra bästa sätt :)

JÄTTESKÖNT!

Jag gör ofta fel. Men inte idag. Fars dag och såna grejer när det finns såna som mammor...
Nae, jag vet att pappor är nödvändiga till vissa saker de också.
Pippi har till exempel hjälpt mig med mitt fågelhus och sånt (det var 5 fåglar samtidig idag, det är rekord!!). Så är han söt ibland också. Men inte tillnärmelsevis så bra som mamma. Så idag tänkte jag hylla morsan lite. Trots allt.

Mamma är min bästis. Hon kör sick-sack med bilen när jag är på dåligt humör, hon redigerar mina saker (min alldeles egna tidning etc), tvingar mig till saker jag inte törs men som hon vet att jag
älskar (och hon har alltid rätt om det) för när jag väl vågat tycker jag att det är så himla kul och då inser jag att det var spilld tid att avsky henne i början.
Så känner hon mig bäst av alla och kör med omvänd psykologi för att få mig att göra som hon vill (hihi). Mamma är varm och gosig och har alltid en kram till övers (som en miniversion av mormor).
Hon donar med presentkalender till 1 december och allt fast att jag är så stor och dum som sexton.
 
Så är hon den människa som jag mötte allra först här i världen, och det är klart...
Om jag såg någon människa som inte kände någon annan människa i hela vida världen så skulle jag nog också ta hand om den,
men jag skulle inte kunna göra det så bra som mamma.

Hittade en söt liten video. Är jag såhär söt också? ♥

 

Idag har jag sett när klockan varit
09.09
15.15
16.16
17.17
18.18
21.21

och tro nu inte att jag haft tråkigt bara därför. Suttit och stirrat på klockan för få den att gå snabbare eller något. För dä har jag inte! Jag har haft kul och bara haft sån cool tur att jag lyckats se dessa klockslag. Jag blir alltid lika exalterad när det händer! Det är ascoolt tycker jag.



Fler saker som hänt i mitt liv denna 11/11 är att jag tillbringat lite tid med att lega på golvet, käkat (snott) naturgodis från tre medlemmar i min familj (vi är fyra sammanlagt). Mamma, pappa och Eve hade tydligen köpt varsin påse. Jag snodde från alla. Ibland är det bra att vara liten. 16 nämligen. Det är inte så smått längre, det är stort och nästan vuxet, 163 centimeter från marken och så jäkla mycket mer.
Det är sexton år, en siffra lika bra som de flesta andra.



Bilderna tog www.sonjawernmarker.blogg.se igår när vi åt ute innan det var lunchkonsert. ♥

Jag är Ior idag.
Förresten, Ior har sin födelsedag om 45 dagar (25 december).
Men i alla fall, det regnade på mig förut likt det gör på Ior, han har ju ett eget regnmoln och allt. För han är pessimistisk och melankolisk, som jag i denna sekund.
Fast såhär ser jag på det: idag är jag Ior men imorgon skall jag vara Or. Ior utan I. Kom ihåg det, att man kan vara båda. Kompensera de dålig dagarna med flera stycken mycket bättre. Or betyder nämligen guld på franska. & imorgon skall jag vara guld; då kan Ior gömma sig under molnet, tycker jag. Gömma sig väl så ingen ser honom.

Imorgon skall jag inte vara Ior under molnet, imorgon skall jag var jag igen; över molnen.

Busy day! Har ju typ inte fått nog av alla härligheter mitt liv frestar med. När det ena äventyret tog slut började ett annat. ES1a, bibblan, varm choklad-fika med boken jag lånade (något om människor runt om i världen som skrev när de satt på caféer. När de väntade på någon, eller bara fikade ensamma och ville fördriva tiden med att skriva så blev det en liten bok tillslut). Den passade mig som handen i handsken.
Sedan kom mamma och vi gick på hemligheter vilka jag inte kan avslöja ännu, men jag kan säga så mycket att jag steppade i alla fall. Hihi...
Kom hem för någon timme sedan och såg att det kommit post.
Ett brev.
Brunt och litet.
Öppnat...

Shakira. Biljett. Dublin. Musik. Skaka rumpa. Hoppa och skrika som galningar.

Jag älskar post tre varv runt jorden och tillbaka. Och Shakira lika mycket. Så nu sitter jag här och skulle vilja le runt halva huvudet med öronen som stoppar det från att gå runt hela huvudet. Men det orkar jag inte göra. Men inuti så gör jag det.

Jag är helt slut. Av lycka & trötthet.

"Remember, remember the fifth of November" 

Min femte november blev bra. Dans med vänner, Shakira & pappis raggmunk till middag. Det är fint, men det är ändå "bara" min underbara vardag. Inget extra*. Men vem skulle komma ihåg alla dagar, liksom? Då skulle man behöva ha ett dataminne i hjärnan. Så det är bra att inte varje dag behövs minnas. Att några faller bort och några finns kvar och några finns bara fragment kvar av. C'est la vie. 

* Menar som att spela musik för en kuvad stad som sover, spränga parlament eller eliminera människor som beter sig på ett sätt ej värt att kalla människoliknande. Det är extra i vardagen, om ni förstår vad jag menar. Saker som dessa får en att minnas en viss dag lite extra, som i filmen V för Vendetta där det händer revloutionerande saker just denna dag - remember, remember the fifth of November... ♥

Jag hoppas du förstår hur bra det känns att ha dig här i världen. Du är den som får mig att känna sån kärlek, kärlek som vill värma sig i mig och samtidigt på alla de sätt försöka ta sig ut. Du är den som får mig att drömma. & längta! Det är du som får mig att bli passionerad och rasande och helt enkelt levande. Det är du!

Jag älskar dig. Att leva med dig är det bästa som någonsin hänt mig.

C'est la vie!

Don't give up on something
you can't go one day
without thinking
about.



Jk

Just jump!

När jag blir stor skall jag bli asball brud. En tuff, stark och smidig tjej med svart hår och stora tuttar. Jag skall kunna kasta knivar och kunna råna en bank om jag så skulle vilja. En jättesäker bank med hur många larm som helst. Precis så bra skall jag vara. Precis som Nikita & Modesty Blaise.
Fast jag skall inte råna banker, jag skall klå alla elaka människor och säga "Mer kärlek åt folket" varje gång jag gör gott. För jag spelar alltid på de godas sida.
Så någon gång när jag är pensionerad och sitter på en ö och äntligen har tid att göra vad som än faller mig in. Så skulle jag läsa. & då skulle serietidningar & teveprogram handla om mig. Då skulle jag läsa om det.

& namnet skall låta asballt, precis som Nikita & Modesty Blaise gör.
Det skall låta som...

Julia Awesome!

Det är kul att släcka lampan när syrran sitter på toa.
Hehe. & mamma gillar att knyta ihop hennes långa fotbollsstrumpor så hon sitter fast och så kittlar vi henne tillsammans. Förresten jag gillar också det! Hihi. 
Det är bara hämnd för att syrran satt på mig när jag var liten och höll fast mig i armarna och gjorde häng-spott. Det är när det liksom hänger från munnen och kommer jättenära ens ansikte. Häng-spott var Eves uppfostringsmetod. & som ni märker gick det ju bra med mig! Fast Eve behöver knytas fast ibland, det tycker jag. Så det gör vi rätt vad det är... Jahopp. 
Undrar vad som händer nu. Eve måtte väl vara klar på toa när som helst.

Hehe!!!!

*går och gömmer mig i någon liten springa*

Åh. Härlig känsla att komma in i en tyst ishall. Speciellt ihop med en så bra vän som min vän. Isen låg vit och blank. Det var ensamt och lite kusligt. Snöra på sig skrillorna. Frida hade vita och jag svarta. Wow. Hänga på sargen var kul. Ännu roligare var det att åka snabbt. Sen frös vi. Dags för fika. Det hade ju faktiskt gått tio minuter då. Bulle, kex och te med honing. Prata. Ok, mera fika. Kaka och saft. Prata. Åka lite. Sen var jag kissnödig och vi frös som isglass. (Hihi). Utanför fanns snö och Frida gjorde snöbollar, men hon kastade dem inte på mig. Sen hämtade mor oss och vi åkte hem till mig och spelade spel i några timmar. Vi pratade kloka saker, som vanligt. Och vi var ganska normala för omväxlings skull ♥


Isprinsessan!

Hej hej kära bloggen!
Åh, vad jag kan skrodera idag! Första dagen på lovet. Det är jag visserligen inte jätteensam om för det kan ju alla elever njuta av den här veckan. Medan alla vuxna får nöja sig med att läsa och minnas om sånt som lov, för de har bara semester vilket inte alls går att jämföra med att ha lov. För lov är askul!!! I alla fall jag & mina klassisar åkte in till dansstudion och skakade rumpa och tog kort och hej och hå så vi höll på. Vi ses nog på fredag också! För vi kan inte vara från varandra  :-)
När man har lov har man tid att göra sånt man vill. & i söndags fick jag låna några riktiga filmklassiker av morfar. Tom & Jerry, 91:an, Helan & Halvan och Åsa-Nisse. Det är bra grejer det. Invigde lovet med 3 avsnitt av Tom & Jerry och så lite kex till det. I kakpaketet får man alltid en figur, om ni minns? Jag fick Tom.

Imorgon blir det fler äventyr, hoppas vi syns då!
God nattis!