Ätit onyttigt, festat med Henriks och Eves vänner med Cristian, cyklat, snabbträffat allra finaste Österholmsfamiljen och min moster, kollat på himlar, ätit med vackraste Tone, beundrat livets gilla gång med Linn, insett att det blott är en dag till sommarlovet! Älskar allt //Jk

Har dött mat-döden, fått matkoma och lidit av sockerchock nästan hela dagen idag. Det började med en lunchdate med Eve då vi åt en portion marängsviss med tre kulor glass på torget, Göran och Bibbi gick förbi och trubaduren spelade musik. Sen lite annat smått och gott käk på eftermiddagen, typ pappas köttfärslimpa med kantareller. Förut åkte vi och avslutade allt på Kårtorp och drack te och åt våfflor och bullar. Nyttigt. :)

//Jk

Här kommer lite bilder från senaste dagen, ehrm, veckan... veckorna. Förlåt för dålig uppdatering men nya blogg.se suger! Alla dessa bilder har setts genom mina fina glasögon. Fint va? Jomantackar, man har nog ett fint liv ändå.

Crisselicious har varit i byn och pussat på mig, spelat schack med Eve och badat och sånt där.

.

Bästa Fridus tog med mig på något synnerligen oväntat äventyr; Arvingarna på Kajkalaset i Fyrudden! Woop woop så sjukt kul det var!

 

Hade tråkigt medan mina fina spelade schack på Sparbankstorget.

På lördagen blev det lunchdate med alla mina fina dansare (med undantag för Klarissimo).

Vi var hundvakt. Jag höll den i kopplet. Jesus, va rädd jag var.

 

Crisse och jag var på restaurang och blev fin tavla bland andra fina tavlor på en vägg. Väldigt magisk spegel. Väldigt magiskt par.

Björnen kom och plockade opp mig på hojjen. Drog ett varv och jag höll på att bajsa i byxan av garv. En sån däringa vill jag ha!

Sjukt snygg och cool motorcykelbabe.

Jk gjorde blåbärscheescake på kvällskvisten igår kväll. Det var fasligt gott och delikat.

 

Kära Tomten, du vet att jag avskyr de däringa bestarna som kallas hundar, men den här... Det var kärlek vid första ögonkastet. Ge mig den, annars...! Åh. Den ser ut som min nalle.

//Jk

Just nu är jag i två veckor framöver död på dagtid pga det värsta jobb jag varit med om. Kvällarna fyller mig emellertid med liv så de tar jag vara på! Idag har jag tjejmys med mamma. Hon skämmer bort mig med vardagslyx som vanligt... Men jag tänkte måla hennes fina naglar ros-rosa sedan. (Det enda bra med jobbet är att jag tillbringar lite tid i rosariet varje dag, allt är rosigt!) Ha rosiga kinder och pussiga läppar och dunkande hjärta, pusspuss! //Jk

I fredags hade vi skrattävling (utan några regler, utan några vinnare eller förlorare, utan att ens någon visste om att det var tävling). Vi skrattade så mycket och jag har inte skrattat så mycket på hela sommaren. Jag och Cristian, Jeffrey och Foffe träffades runt elva, C och jag hängde först på en fest i Ljunga, bläää. Vi försvann ganska snabbt därifrån tillbaka till stan och träffade som sagt de assköna grabbsen, promenerade till någons lägenhet, vet inte vems? Hade så himla kul från klockan elva till klockan tre då vi gick hem och pratade i timmar. Somnade runt sex och sen vaknade Cristian och jag i min alldeles egna lägenhet och lyssnade på jazz innan vi åkte till Valdemarsvik och åt stuvade kantareller på macka i ugn och till efterrätt pannacotta med blåbär tillsammans med Eve. Sen hade vi skjuttävling med mammas luftpistol, naturligtvis slutade jag som segrare, med vänsterhanden dessutom! Eve blir lika glad som alltid av att förlora, haha. Somnade till en film och vaknade ensam i min säng och jag och päronen åkte till mormor och fikade. Sen åkte pappa och jag och plockade några liter blåbär. Sen kom Eve och vi åkte till Sandgärdet och simmade och lekte sommaräventyr. Nu kom Cristian för en stund sen och vi fortsätter väl på äventyret som är vårt liv.
Cristian och Jeffrey klockan tre på natten.
//Jk
Livet är som en saga, lite sådär lagom klyschigt som vore det dramatiserat av någon kiosklitteraturförfattare. Ungefär lika perfekt som en produkt av något filmbolag från Hollywood, mitt liv är (oftast, men inte alltid) som en feel-good-film. Jag har ju träffat pojken och blivit lite nerkärad. Kan inte vara utan honom längre än cirka 45 timmar. Hade turen att få vara vid hans sida en hel natt och så vaknade vi idag och som vanligt gick jag opp en timme före honom. Sedan bar det iväg på äventyr! Han tog mig i handen och förde mig (som i danserna vi dansar) till ett ställe som heter "Don Chacacero". Han bjöd sin lilla senorita på äkta chilensk mat medan han talade spanska med kocken och spansk musik spelade i radion. Cristian, som är pojkens namn, för mig ofta till främmande länder, idag till Chile och Colombia. Drömmar. Känslan man får av att vara i hans sällskap!
 
Sedan dansade vi vidare, vi dansar ju hellre än går. Kom fram till en balkong där vi satte oss och diskuterade hans planer inom amerikanska fotbollen. En sport jag starkt motsätter mig i att min pojkvän deltar i eftersom det är rena rama lagliga slakteriet på en fotbollsplan. Livsfarligt! Dock lyser ju mina ögon lika mycket som hans när han berättar... Jag vet att det inte finns någon pojke som springer lika snabbt som honom, eller orkar spela en hel match på tre timmar. Magisk och övermänsklig människa, jo jag tackar!
 
Sen blir jag tvungen att åka hem till Valdemarsvik och på bussen sitter jag ensam i mitt svårmod och betänker möjligheter för hur våra möten skall fortskrida, eftersom vi bor en timme från varandra och mitt sommarjobb börjar imorgon och varar i tre veckor... 45 timmar kan jag ju som sagt vara ifrån honom haha! Någon som har förslag?
 
Vet inte hur jag skall kunna klara mig utan pojken som kan en massa svåra svenska ord förutom ordet avig, har plockat bananer, varit på risplantager och pratat med vilda apor, blir kompis med vem som helst (min familj tycker bättre om Cristian än om mig!), har lärt sig göra attityder och har en galet bra pointe (balettermer), gillar att sticka halsdukar och ger mig tips på bra böcker (t.ex. Ingrid Betancourts biografi som får mig att hata FARC mer än något annat!!). När skall vi lägga klart pusslet vi påbörjat då? Mamma kallar oss ett gammalt strävsamt par och skrattar lite åt oss där vi knåpar med tusen bitar av en bild som skall föreställa Sydney, vi är söta Cristian och jag.
 
Inte trodde jag att man skulle bli såhär blödig, känslosam och kärleksfull, inte, men det har Cristian fått mig till. Trots att det tog ett tag. Det här kommer verkligen bli världens bästa lov, det har ju varit en himla bra start i alla fall och alla problemen med sommarjobb och tid att ses kommer ju lösa sig, inte sant.
//Jk