Börjar se ett slut på detta elände... Kom nyss ut från toan. Där jag handtvättat mina kläder. Med en tvål. I kallt vatten. I handfatet. Åh, ni anar inte känslan jag kommer ha på lördag när jag för första gången på 2,5 månad får på mig ett stycke rena kläder. Jag blir tårögd bara av att drömma om det! Himmelriket!

Har packat väskorna nu. Trodde aldrig att mina saker skulle få plats, men då jag gett bort mer än hälften av kläderna så fick det faktiskt plats.
Vi åker mot Nairobi på onsdag, men jag gillar att ha saker förberedda så jag kan vila imorgon och bara sola, ta det lugnt, försöka få min mage på glatt humör igen och spara maten den får...
Förresten, först hade jag inte boende till någon av nätterna i Nobban, nu har jag för många ställen att välja mellan! Det är fab att ha vänner lite varstans! Sen efter två nätter i Nobban är vi på väg mot flygplatsen... Kommer sakna livet med att ha allt du behöver i en väska.

Solbränd, busigt hår, lycklig i varenda cell. Vaknade och sedan dess har leendet varit på.

Åkte till en megabra marknad idag, köpte sista souvenirerna. Det var typ det varmaste jag varit med om.

Tog även mitt efterlängtade hål. Piercing i tragus! Woho. Så fint. Så bra dag. Så glad.

Fem dagar kvar till gråt på Arlanda, fem dagar kvar tills jag överöser er med riktiga teddy-kramar igen. Teddy saknar sina kramar va, är snålt om dem här. Man heter ju Teddy av en anledning - och det är ju för att få kramas! (min mamma är ett geni!

Stor kram från ett soligt Afrikatt!
Magen bubblar och jag har fått i mig en hel liten yoggi på hela dagen. U go girl! Vädret har varit sagolikt och jag har varit glad att jag fått ligga inomhus och kolla ut på allt det vackra. Vårt hotell är jättefint och kämpar man lite så kan man ligga skönt i min säng. Det är några rosa blommor här utanför fönstret i så underbart vackra nyanser, blir så glad, men det får mig att sakna mormorn ännu mer.

När jag inte legat och vilat så har jag sett på Aladdin. Det var dagens träningspass. Ganska ansträngande att vara vaken en hel Disneyfilm va, dont judge me.

Nu ska jag skriva dagbok och försöka få någon av brudarna att köpa mer yoggi åt mig, något måste en väl äta för att bli frisk. Alternativet är en kryddstark thaikycklingpaj, men den tror jag att jag sparar till en bättre magdag!

Förresten. Jag har äntligen fixat sista dagarna i Nobban! Eller, åtminstone en utav dem. Woho, det var på tiden. Jag ska träffa opp älskade vännen Mourrene och få bo hos henne i slummen. Anländer till Nobban på onsdagskväll, hon möter mig innan vi drar hem till henne. På torsdagen hänger jag med henne och träffar hennes kvinnogrupp och förskola. Åh det ska bli så kul! Sen sista natten bor jag med de andra brudarna och betalar dyrt för en sketen, men säker, säng. Sen. Sen är jag på väg hem. Woho!
Trodde aldrig jag skulle säga detta igen, men: I'm alive! Värsta natten i mitt livs historia tror jag, utan att överdriva. Tack gode Gud för att elen för en gångs skulle ville fungera hela natten. Fläkten var himmelsk och att kunna chatta med mamma var nog det bästa. Herregud asså. Vilken natt, vilken natt... Nu ska jag försöka våga mig på att dricka lite vatten. Är otroligt svag och yr. Håll tummarna för mig!
Här i Mombasa har jag inte sovit en enda natt. Inte idag heller. Har förmodligen blivit matförgiftad så sedan kl åtta har magen krampat och sedan har den vänt sig gång på gång hela natten. Klockan är fem nu. Magen är tom men ändå gör den förbannat ont och vill vända sig ännu mer. Jag som trodde jag kunde skippa sjukdom här nere i Afrika, men icke, sista veckan då ska jag få det! Åh så störigt... Hoppas det går över snart!
Öppnar ögonen och vaknar till en bättre, soligare dag. En euforisk dag. En dag full med liv och möjligheter. Idag finns det ingen gladare än mig!
Ett jobb
Förslag till tatuering på ärr
Tatuering
Hängselbyxor
Shakiras nya album
Triangelbikini
Sex and the city-box
Body
Kramar
Mina egna sängar


Snart är semestern slut och det är då även mina pengar. Att bo på hostel/hotel och äta ute två månader i sträck är inte nådigt för en liten student. De sista dagarna får det bli denna mat ni ser på bilden. Älskade Wasaknäcke (hittat på Nakumatt!!!), barnmat med massa proteiner, vitaminer och mineraler och färsk frukt. Snart hemma. Då ska jag jobba! Bara det lilla problemet att jag inte har något jobb... Äsch. Hakuna matata som vi säger här nere! Puss
Värdelös jävla dag. Värdelösa jävla människor.

Shopping, perfekt milkshake på Java House med sex babblande brudar, poolhäng, en nyans brunare ben, ny färg på nagellacket, updates om Eves Londonliv, uthärdlig värme, idag nio dagar kvar, nio veckor avklarade.
Förknippar åskväder med kaffe och kaka på altanen hemma tillsammans med familjen, så jag älskar när det åskar. Bland det mysigaste naturen kan erbjuda. Blixtarna som skjuter som fyrverkeri över himlen, åh, att få se det är ett fantastiskt mirakel! Bredvid Kilimanjaro hade jag turen att få se och höra åska mer än varannan dag. De kalla och varma vindarna kunde inte enas där. Man vande sig vid det helt enkelt, och vi badade även när det åskade.

Anledningen till att jag pratar om åska mitt i natten (02:40 här i Kenya, 00:40 i Sverige och 11:40 för dig i London Eve) är att det just precis drog förbi ett redigt oväder här. Det värsta i Afrika hittills. Hade slumrat in i en mardröm och vaknade med åskan precis över huvudet. Fy så rädd. Som en liten darrande kanin satt jag. Efter ett tiotal smällar slog den ned fasansfullt högt här och tog elen, och att sova utan fläkt i ett 32 gradigt, kolsvart rum är inte det man längtar mest efter. Dock kom elen tillbaka relativt snabbt för en gångs skull.

Men nu har jag i alla fall beslutat mig för att fan inte sova mer! Blir bara kaninrädd och lövdarrande. Plus att det är fett tidskrävande och tråkigt. Ska ligga och räkna hårstrån istället. Bubyee lovelies!

Muren är fin här. Springer djur på den.

Det tog bara två månader att få bruna ben utan solkräm..! Solar och badar dygnet runt i tio dagars tid nu. Varför vill jag åka hem? Det är ju paradiset egentligen!

Åh.

Plockar från träden eller köper i stånden. Sjukt lycklig.

Woho. Ho ä gla den däw.
Världen konspirerar för att göra mig lycklig. Har haft överfet hemlängtan hela eftermiddagen, jag blir för rastlös av det här hänga-vid-poolen-livet. Bärsen sitter fint och brännan lägger sig fint, men, jag skulle lika gärna kunna skippa semestern och åka hem till mormorn och alla andra hjärtemänniskor. Så jag har försökt sova bort lite tid och snapchatat med mamman. Fulbilder är godis för hjärtat. Samtidigt händer såna där små otroliga saker som alla vet gör mig glad. Sånt händer alltid när jag är sur, precis som att världen vet att nu behöver Julia göras glad.

Det börjar regna, bildas stora moln på himlen.
Första låten som spelas på mp3n är Shakira (hur stora är oddsen?).
Hittar en klubba i fickan, med en påse smällpulver att doppa klubban i.
En rolig man med målbrottsröst i 50års åldern kom och sa att jag var så otroligt vacker, och frågade om jag tyckte han var handsome. Resulterade i en fin fnitterattack. Den sociala kompetensen bland afrikanerna jag träffat är obefintlig.

Så kvällen blev bra. Skulle ut och dansat ikväll, bombhoten stör mig inte då. Dansar mig gärna till döds. Dock krånglar magen så det var anledningen till att stanna hemma. Men nu är det bättre så nu tar jag min gamla mp3 och går opp på takterassen och gör lite yoga och stretchar till jag kommer ner i splitt igen. Månen hänger perfekt på himlen och stjärnorna är framme, finns inget bättre ställe att vara på då. Knappt ens hemma. Bra va? Världen är bra på att bota hemlängtan.

Bara nio dagar kvar.
Överflöd med kärlek till er
Puss

På bussen från Kisumu till Mombasa. Stolt överlevare.

Fick i alla fall lite hav med mig. Lilla Jullan som alltid gående utmed havet.

Hänger på takterassen i tid och otid.Skönt att få andas frisk luft och få vara ensam. Det är alltid vackert där. Himlen är antingen helt koboltblå, eller lite oväders upprörd eller full med stjärnor. Åh.


Snart bara tio dagar kvar innan jag får se er. Vill träffa allihopa! Ska bli så kul! Åh vad vi ska jämföra armar! ;-) Finns så mycket jag saknar där hemma. Mest folket förstås, familj och vänner. Men sen är det maten. Att äta vanlig, nyttig, hemlagad mat. Gärna laga själv. Åh vad jag saknar det. Ska bli kul att få städa till och med. Och se på film ska vi inte tala om...

Har gjort ett matschema för de närmsta dagarna efter hemkomst. Här är den, köp hem varorna mamma! :)

Lördag: spaghetti och köttfärsås + semla. Söndag: sconesfrukost med massa ost och hallonmarmelad. Älg, brunsås och potatismos med knäcke med massa ost till och enorm sallad. Måndag: lilla blå med mamma före klipptiden hos Kris-tina. Tisdag: tacos, med extra ost. Onsdag: grekiskt, jag gör köttbullar, tzatziki, bröd, fetaost, potäter i ugn och köper (själv!) massa gott vin till. Torsdag: vikens pizza med beasås och bärs (kan ju inte skiljas för snabbt från Afrika). Fredag: kantarellsoppa. Lördag: lasagne.

Sen åker vi till London där någon gång! Då ska jag äta bönor, scrambled egg och toast varje dag. Mums. Och krama systern. Lite. Saknar inte henne faktiskt. Alls.

Äh orkar inte skriva mer. Åh det är så varmt hörrni. Godnatt. 10 dagar....
I söndags ringde mina älskade päron och hörde sig för hur jag mådde. De skulle också varna om bombhot mot Mombasa, man ty det visste vi ju redan om. UD rekommenderar inte att vara där det är stora folkmassor och så vidare, ändå åkte vi in till stan och shoppade idag. Living on the edge. Det är lite läskigt men vi håller oss mestadels vid vårt fina hotell Chamiachi och ligger vid poolen. Skönt att ha sportlov. Jag har blivit brun, fått guldigt hår, lyckats gå ned de jävla kilona och känner mig allmänt fräsch igen. Förutom att man svettas konstant, men vi är i alla fall inte skitiga längre! Och detta firas med choklad, dans och glädjevrål. Här har man varit skitig konstant i två månader och jag minns/tror knappt att man kan vara skitig i Sverige ärligt talat.

Ja. Vad gör vi mer? Jag hänger på takterassen, stretchar, äter frukt, köpte en boll som jag spelar med i poolen med några grabbar från Nigeria och har det allmänt bra helt enkelt. Igår vill en av killarna bli ihop med mig, mina känslor var väl ganska svala, så tackade nej och gick in till receptionen och ordnade lite med betalningen. Då ville han 40åringen där bjussa på öl, men tackade nej även där och gick och sov. Det är väl det enda spännande som hänt. Åkte till havet igår visserligen, men då blev jag bara sur för tjejerna ville åka till poolen direkt istället. Är det något som gör mig till världens lyckligaste tjej så är det hav, men jag fick inte bada så då blev jag sur och saknade Eve och Frida som fattar sig på att älska hav.

Ja. Nedräkningen har börjat. Orkar inte skriva mer, det är så otroligt varmt asså. Har inte ork till varken böcker, dagbok, tv. Bara ork till dusch, solande och pool. (Ska tvinga med töntarna till havet någon mer gång, det är så vackert så benen viker sig.)
Det finns en första gång för allting. Som att dela säng med en kenyan. Det har jag visserligen aldrig gjort. Däremot har jag för första gången i mitt liv sovit som en hemlös på några kartongbitar, när jag delade kartong med en kenyan. Det hände igår när fyra små flickor åkte buss och blev lurade och avsläppta på en bensinstation mitt ute i ingenstans i crazy maddafaking Afrika och blev tillsagda att tillbringa natten där. Så otroligt galna vi blev till en början, somliga helt hysteriska, sen inser man att det inte finns något annat att göra än att gilla läget och släppa några tårar. Vi var fast där. Klara och jag skaffade oss en kompis som gav oss mat. Hon är en av de där som inte ser mycket ut för världen, men som har ett hjärta av guld. Hon tog oss under sina vingar, gav oss varsin filt, och visade vad innebörden av en afrikansk drottning är. Hon jobbade där på bensinstation 24 timmar i sträck och var ledig lika länge innan nästa pass började igen. Hon som behövde sin sömn erbjöd mig halva hennes kartong för natten. Jag, som för henne är en helt främmande människa. Vi sov tillsammans några få timmar, och tankarna den natten var så många så jag trodde att huvudet skulle sprängas. Jag kunde inte reda ut någonting. Jag sov i alla fall som en bebis, fast höfterna värkte och jag vaknade lusbiten. Utan den här kvinnan hade vi säkert brytit ihop. Det är livsfarligt här om nätterna och 1/4 av de kenyanska kvinnorna har blivit våldtagna. Så, Gud välsigne henne. Bussresan fortsatte när solen gick opp. Regeringen har, pga många dödsfall, infört en lag som säger att fordon med mer än 6 passagerare inte får köra på natten utan måste stanna vid närmsta ställe. Vilket bussbolaget "glömt" att informera oss om. Vår 14 timmars bussresa var således slut efter 29 timmar. Åh vad vi älskar Afrika vid dessa tillfällen! Mombasa är svettigt. Det går inte ens att förklara med ord hur pass varmt det är. Utan pool eller hav funkar det inte, du skulle bilda en egen pool med ditt eget svett typ. Så väl framme här kände vi oss förtjänta av att ligga vid poolen hela dagen. Poolen byts ut till hav imorgon. Ganska värt den händelserika, långa resan hit. Lär mig så himla mycket om livet så det är galet; mänskliga rättigheter, fattigdom, olika kulturer etc. Och det på det allra bästa sättet, genom att uppleva det själv...
Puss, JK
Läser era kommentarer och blir helt tårögd, tack, och speciellt tack till mostern. Saknar er alla massor! Borta bra men hemma bäst som Eva-Lotta sa, för hemma finns familjen. Men snart hemma och dricker saft hos er igen!
Tjena bloggen. Det här är sista inlägget från Kisumu. En skön plats med harmoni, skratt och många nya vänner. Fyfan va fint det varit, och så överfet sista kvällen blev med massa afrikansk dans. Kommer sakna detta ställe massor. Men nu får man inte bli för kär, då kanske man blir kvar i månader. Nu fortsätter äventyret mot sista destinationen: Mombasa. Det är exakt 14 dagar kvar innan jag är hemma igen. Tio av dem tillbringas som sportlov vid Indiska Oceanen med bad, sol, yoga och ännu mer frukt. Livet är så sjukt fint. Det kan knappt bli bättre. Euforin dansar. (Bussresan imorgon börjar kl fem och slutar kl åtta, alltså inte tre timmar lång, utan 15... Och vädret spås bli lika varmt som vanligt, 32 grader och molnfritt. Synd(!!) att man inte får dricka under resdagar..)