Julia Teddy

I lönndom sitter jag här med spejande ögon vida kring mig i tron att en soldat av spöklikt snitt skulle stå och kura runt första bästa hörn; bara vänta på att få lägga vantarna på mig! Jag sitter nämligen på en hel radda med hemligstämplat material som bara de allra fisförnämaste får ta del av än så länge. För övrigt så sysselsätter jag mig så lite som möjligt. Skriver någon bokrecension dit, jobbar hit och njuter med flit.

Den hemliga historien förblir hemlig till den dag den föds och får se dagsljus för första gången. Men till dess: inte ett ljud.

//Jullan-dyrkar-tystnaden

Jag förmodar att man ibland är som en liten marionettdocka. Snöret är avståndet från mig till solen och solen är det som håller mig oppe.


Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.

Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.

Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.

Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.
Livet har varit toppen idag.

En alldeles underbar dag, mest underbar efter att skolan hade slutat. Då jobbade jag i några timmar och fick eminent besök av en Siri. Sedan gick jag hem, såg att de stängt av bron nedanför mig. Den är dubbelt så stor, floden alltså, än vad den brukar vara. H2O får inte plats någonstans! När jag väl var hemma fick jag inte bege mig ut och springa för mamma, blev ledsen i ögat. Jag älskar så att springa!
Nu har jag dansat och sitter och lyssnar på musik. Har ätit opp två russinmuffin också. Älskar allt onyttigt!
Skall snart hoppa i säng. Men inte sova. Nä, inte idag.

Jag känner mig saknad, lite saknad av mig själv. Jag saknar mig. Ibland kan man undra var man har sig själv, tycker ni inte?


Hej vart är du? Vi ska leva nu !
//Jullan

Igår var det någon som fyllde år. Han är ganska kompakt och bastant och heter Morfar:



Jäpp-läpp, så igår var det fest för honom med väldigt många gäster från olika håll:




Det var en kväll som övergick till tidig morgon, det var sång, det var skratt, det var musik och dans och mat och tårta (asgod tårta) och det bästa av allt:
min morfar som är 80 år och coolaste åttioåringen i stan!!
GRATTIS I EFTERSKOTT!

Idag har det inte varit så mycket äventyr. Bara ett! Jag har åkt karusell idag. Någon tog tag i mina handleder och snurrade mig runt-runt. Mina fötter släppte marken och befann sig en sisådär meter över marken. Helt otroligt!

Imorgon blir det äventyr i vår huvudstad med klasskamrater. Det kommer bli meganice! Nästan i nivå med att åka karusell utan karusell. Nästan.

Äventyr är bra för själen. Me ♥ adventures.
//the adventurous one

Idag sitter jag och fantiserar igen. Det är ganska skönt och avkopplande. & ett ganska bra sätt att förbli glad på, man slipper själva verkligheten. Så idag drömmer jag och jag är glad.

---

Tack till människor som Björn, Mamma, Eve och Lena. En radda ganska söta namn det där. Björn är en gubbe som är awesome och gillar negerbollar. Det gör jag med.

---

Delfiner i luften, pratande träd, vänskap med en väg, dröm om att vara prinsessa i en Disney-film... Att leva i sagor och sånger med schvungfulla melodier och söta djur. Det är min räddning en dag som denna.

---

Bullar med kakao, vanilj och cocos.
Bullar med kanel och pärlsocker.
Bullar med russin och mandelflarn.
Vissa är bruna, vissa är vita, vissa är fula, vissa är fina, vissa är små och vissa är stora.
Men tamigfan, i grund och botten smakade alla likadant.

JAG ÄLSKAR (MINA) BULLAR*
//Jullan



* kan åsyfta på många saker

Tänk om jag skulle vara en kidneyböna eller något annat minst lika konstigt. Vad annorlunda livet skulle se ut. Då skulle jag nog vara den allra smartaste kidneysen och uppfinna språket kidneysiska med accent av vita-bönorska.

Det jag önskar mig just nu är en dagbok med små saker på, i någon fin färg och ett band som man kan knyta rosett utanpå. Det skall inte vara några linjer heller. Nää, linjer kan man spara till gamla tanters ansikten eller att ringa till någon på. Ringa och kanske prata kidneysiska... (men inte under Antikrundan, då kan man störa)

//Jullan

gissa vem som fick M V G  i  svenska på nationella prov?  
Jo, jag!
Så kommer jag ha en fin kväll också. Jag skall duscha och lägga mig med blött hår i sängen, tända tre ljus och läsa i någon förjävla bra bokjävel. Helvete vad jag gillar't!
& grattis min kusin Henka!

Det var i fredags när vi skulle hämta pizza. Det var lite sådär sommarkänsla i luften, med en tendens till mörker fast klockan var sex och det luktade vår om luften; om man hade bra fantasi så skulle man lätt kunna trott att det varit sommar (om man ignorerade de 2 ynka graderna). Jag bar mina nya stölvar och ingen jacka. Jag ville följa med och åka i bilen. Eve körde i 40 kilometer och jag tittade ut genom glasrutan.
- Det är så skoj att se sakerna snabbt.
Utanför flög ju landskapet förbi, ankor, hav och träd som jag annars brukar se när jag går fick jag se när jag åkte snabbt. Och det var skoj.

Pizzorna var goda.

Herregud vad jag undrar vad människor tänker på.
(inte bra för min hälsa)
(eftersom ingen har mod att säga det)
(varför är det så svårt att klä sina tankar i ord utanför sitt eget huvud)
(vad gör andra för att rensa sina tankar)
(jag måste i alla fall blogga om det jag känner och tycker)
(jag skiter i vad andra tycker - det har funkat bra för mig tidigare)
(men jag är fortfarande sjukt nyfiken på andra...)

Ni är ett mysterium för mig, alla där ute!

---

23:34 skriver jag till det här:
inser att min blogg har blivit min dagbok.
det jag undrar över är vad människor tycker om mig också, som sagt skiter jag i det, men jag är ändå enormt frestad att få veta. släkten vet jag ju vad de skulle säga, eller åtminstone nästan. men mina vänner, vad tycker de? och om jag skulle fråga dem skulle du ju inte svara vad de egentligen tänker. rätta mig om jag har fel, men om jag vore en egocentrisk bitch skulle ju ingen våga säga det. för folk skulle tro att man blir ledsen över det. 

vilket trams jag svamlar, dags att gå och sova!

I en värld så stor är jag så liten. Men här hemma, när jag sitter ensam i mitt rum känner jag mig ganska stor. Det kanske gör mig enfaldig och lite fåfäng. Det kanske kallas drömmar. Eller så beror det på att jag har ett litet rum och jag fyller opp hela det.

Jag är bra, i mitt rum och utanför. Man duger nog lite hur som helst.
Därför är det kalas att få leva, allt är möjligt.

(INTE BARA I DRÖMMARNA)
Våga var stor, våga vara liten - våga vara du!
//Julia

Hej. En kompakt liten människa med stora fötter (inte mina mamma) slår mig 3 gånger i ansiktet/ögonen. Vad får dig att tro att detta är helt OK? Jag sparkar till denna människa och ångrar att jag inte tog i mer, så att den får ännu mer ont. Jag sparkar för att jag inte vet hur jag annars skall få slut på det; om jag skriker får jag ju handen i munnen.

Man behandlar inte mig sådär. Jag är värd bättre. Framför allt tolererar jag inte människor som försöker förminska andra.

IR-YID (det står för: I ROCK - YES I DO)
!!

Med allt vad kärlek innebär
//Jullan

Det är solsken och vår och jag har det så jäkla bra!
I lördags åkte Siri och jag till stan och jag köpte världens finaste stölvar, jag älskar stölvar! Sen badade vi, och bastade och fick fint hår. Kom hem halv tolv och då var det svinkallt och stjärnklart.

I söndags träffade jag Maria och Siri och tog en fika på Lilla Blå. Jag hade handlat god mat och varit hos Lena innan. Efter att mina vänner och jag fikat i några timmar gick Maria och jag och kritiserade maten på ICA. Vi var där i en timme men handlade inget.


Igår var det internationella kvinnodagen. Detta firades med sol och att sitta ute på en stol på trappen. Det var VÅR! Jag hjälpte även solen på vägen, lyfte bort snön och spred ut den på vår väg så det skulle gå snabbare att få bort skiten.
Sen jobbade jag i 2½ timma på mitt jobb.



Idag. Läsa, skriva, äta lunch med tjejerna och dansa i stan.
Det vill säga njuta av livet och hoppas att snön försvinner ännu fortare än fortast så jag kan använda mina skor jag fick i födelsedagspresent!
TAKE CARE!!!!
//Jk

Julia Karlsson till Siri Persson
: Haha!! Du är Ariel, Viktor är Sebastian och jag är ju Blunder! Det är ju bara VI så det skriker om'et :D
 
· Kommentera ·GillaSluta gilla · Visa konversation
Julia Maria Gustavsson gillar detta.

Siri Persson

: Det är awsome!!:D

för 53 minuter sedan

Julia Karlsson

: Tänker på när Ariel går sin egen väg(envis) och Blunder hänger på men är livrädd för att gå ned i det där båtvraket vet du? Då får ju Ariel hjälpa Blunder som är lite beroende av alla andra... Det är du och jag tycker jag:)

för 52 minuter sedan ·

Siri Persson

Det är så vi!!:D haha. Och Viktor är lite stroppig och asskön. Och jag är jobbig. Och du är söt. Det är verkligen vi:)

för 50 minuter sedan

God afton.
Jag drömmer om gräs idag; det är framtiden. Jag minns Jullans Friss & Fniss och mina framtidsvisioner om att en dag bli frisör, det är förfluten tid. Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans, och det är jag. Genom eld och H2O skall jag i ändan stå och vinka åt mig. (<--- poesi skrivet när man är trött är fint.)

Jag skulle bara vilja säga en sak till. Idag har jag varit och klippt mig och min alldeles fantastiska kusin snor ihop en frilla på sisådär fem-tio minuter som liknar en bröllopsfrilla. Jag blir stum av förundran och bara älskar spegeln i såna stunder! Då kom jag ihåg varför jag ville bli frisör igen också. I spegeln såg jag mig när jag var liten. Framför spegeln i badrummet med saxen i handen och två hårstrån från luggen i handen. Vad lycklig jag var (redan då)!


♥


Det är asballt vad människor är kapabla till. Det kan vara allt från att lyckas att plugga in precis rätt saker till ett prov, eller som Kris-Tina att göra magi med händer, eller att vara stark i sig själv och klara sig genom svåra stunder. (Ni som läst Anna Gavaldas böcker vet att man Tillsammans är mindre ensam. Men man klarar sig minst lika bra själv, att vara med någon gör bara färden lättare).

Idag har jag hängt spagat i två ringar på gympan, ganska skoj såhär när man tänker efter. Precis efter det går Siri och jag och fikar. Jag tog jordgubbste och en chokladsak (har tappat namnet), fikade på det i 2 timmar. Sedan så kändes det dumt att sitta längre så vi köpte en till kaka och delade på den i en halvtimma. När jag kom hem låg i postlådan en Hemmets Journal nummer 10 och där var jag med i en artikel. Läste den och bestämde mig för att Eve och jag skulle baka en rulltårta och dricka saft/vin i cocktailglas samtidigt som vi lyssnade på svenska sommarhits från 1989.

Hej då och tack för att ni läser bloggen. Nu skall jag gå och flirta med Eve och lira SuperMario med henne.
I L♥VE LIVING
//Julia

Jag har en asskoj tanke i mitt huvud. Den skall spottas ur någon gång mellan idag och år 2078. Och på tal om många år ifrån, rättare sagt ljusår, så var jag på kör för en halvtimme sedan. I 2½ timma. Vi hann sjunga 2 låtar. Jag är inte pepp... (DUMMA DUMMA DUM-DUMMA NYA DIRIGENT!!)  2 ynka låtar!! Vilket slöseri med tid, big yes

Annars så har dagen gått som på räls; skola, jobb, kör, sova. Och om dagarna fortsätter såhär lär min skojiga tanke aldrig få chansen att andas. Men såhär tänker jag inte ha det så länge till. Det är ganska påfrestande med skola och jobb. Men man vet åtminstone vad man gör tills chansen uppenbarar sig och jag hoppar på den istället, likt tåget jag hoppade på när jag bestämde mig för att ta mitt första djupa andetag.

Tills dess får du vackra, bedårande lilla tanke, sova i mitt huvud och gro och växa dig ännu större.
God natt.
//Julia

Jk aslycklig som hon kan va, springer runt som en nynackad höna, runt runt i timmar. Te slut'rå (på bre östgötska) får hon för sig att noppra ögonbrynen. Asballt tänker hon, asrevolutionerande. Så, utan huve och allt då då, dopper hon huvet i hanfatet och tar sig en sup. Nä, bara skojar.
Hon börjar noppra. Jippie, tänker hon, asskoj också. Första gången hon nopprar sina ögonbryn, nu kan hon inte längre skryta med att hon aldrig gjort'et, om man säger.
Så ser hon sig i spegeln, springer te närmsta männska, drar den långe visan om ditt och datt och titta så assnyggt dä blev!!!!! En dusch av reprimander. Men gla´ var hon i alla fall, även när nån sa att mä shit, du hade ju assmå ögonbryn från början, nu är de ju ännu mindre. Typ asoschysst, mä, nu har jag gjort'et!
 
Ren fakta, med dusch och äkta vara. ( <---- jag fattar)

G'NATT
//Jullan-gullan