Julia Teddy

Jag har inte så mycket att skriva om idag. Fast jo, det har jag visst. Men jag vill inte skriva om de sakerna. Inte gnälla. Så istället skriver jag om ord. Att de är så fina. Vissa ord älskar jag så himla mycket. Tårtkalas, author, concombre är bra några av dem. På svenskan gör vi saker jag redan kan. Vet inte, det känns nog inte så bra... Nu gnällde jag fast jag sa att jag inte skulle! Tyst på mig. 


En gång läste jag Borta med vinden på en vecka. 1200 sidor samtidigt som jag sommarjobbade på dagarna. Tror ni det var fina ord eller?

Men men, en rolig sak kan jag berätta. Hihi. Min smssignal som jag har spelat in. Det är en vissling, ett fint ljud. Man slipper stänga av mobilen på lektionstid för ingen hör att man får sms, de hör bara att någon visslar. Ganska smart. Men inte smart när man får sms och en snygg kille går förbi.
Hehe.



Tänk vilka tider det var då flickor hade klänning och pojkar visslade efter dem. Tänk. Det måste ha varit precis så sockersött för Sixten & Elvira. Kärleksparet. De levde på den tiden. Då det var så enkelt att man bara behövde vissla och skicka kärleksbrev och så var man kär. De, Sixten & Elvira, borde få pryda våra sedlar nu när de skall göras om. Tänk om man fick betala med kärlek...

Åhoj! Imorgon februari och då är det bara 14 dagar kvar till Alla Hjärtans dag ♥

Premiär för filmen Back in Business idag! Jag älskar den så mycket, vilken regi, vilken ljud- o ljussättning, vilka skådisar! Sicken bra film må jag säga. Den måste ju vara hundra gånger bättre än live. Den rullen lär jag slita ut med hälsan.



Här är lite bilder från liveföreställningen. Och så tänkte jag berätta om några roliga saker som hänt, för när man gör något sånt här kul så blir det naturligtvis en hel del anekdoter. Som den där gången jag var kossa och skulle ta tag i min svans men råkade tappa öronen i stället...



Och när man går förbi mormor Mai som sitter på första rad: Muuuu, säger hon då. I alla fall om det är hennes barnbarn som är kossa.



Eller när ridån precis skulle gå opp på premiären och jag säger åt Jhimmie att stoppa in snoppen. På slipsen, såklart. Det vet väl alla att slutet på slipsen kallas snopp!!???



Söttanterna som klagar, den ena söttanten (till vänster på bilden) som blev så frustrerad att hon sa FAN mitt på scenen när micken var på. Det är bara att låtsas "Det ska vara så".



Av med kläderna bara! Tanterna kommer till slut på idén att de skulle få det bättre i fängelset. Älskar tanterna. Mormor vek sig dubbel när hon såg dem, hon satt som sagt på första rad och skrattade så hon tjöt. Då är det inte lätt att vara klagande söttant kan jag säga. Haha :)



Dansa till niotillfem. En uppmaning till alla flickor, kvinnor och kärringar att vara precis som de är. Skit i sminket, kläderna och att hela tiden "vara perfekt".



& så till slut blev det grand finale.
 
Som tur är har man inspelningen, den alldeles för roliga filmen. Vi var ju faktiskt bra! Kommer nog vilja se den hur många gånger som helst. Det kommer kännas tomt helgerna framöver nu. Men också skönt att kunna ha lite fritid och ledighet. Det har inte bara varit en dans på rosor. & på tal om det så måste jag tacka all den fina publiken som fyllt mitt rum med blommor, och hårinpackning!

Massa roliga saker har hänt i revyn, det är nästan skrattgaranti. Att konstant finna något att garva åt. Någon som gjort fel, någons utstyrsel eller bara roliga skämt av de underbara människorna som medverkat. På scenen lever man i nuet. ♥

På bloggar skriver de om vår, på facebook skriver de om slutet; med sista föreställningen av Back in Business igår var det med ens slut. Alla drömmer om andra tider. Fast ute skiner solen. Den är verkligheten. Jag brukar också vilja fly till andra platser, tider. Men inte idag, för idag är solen min dröm som är verklig. En stor fin sol i vackra Sverigevinterland. Så tacksam över värmen den sprider, så tacksam över att vara tacksam just nu i nuet. Lev idag så lever du i sol.

Jag gick på promenad för en timma sedan. Jag följde solen. Där den sken där var jag. Åh, jag blev så lycklig och berusad. Berusad av ren frisk luft. Så på Valdemarsviken såg jag en röd gubbe. Ensam som jag var ringde jag Eve. Detta var för coolt för att inte dela med någon. Frida, Sonja & Maja är för långt bort annars hade jag ringt till dem och sagt åt dem att gå på äventyr med mig på H²O de med. Eve skulle spela fotboll men vi pratade och då såg jag en till gubbe som pimplade och ett par som var ute och gick med hunden mitt på H²O. Som om det var deras grej att gå där hur naturligt som helst. De var som Jesus. Gudomligt. Mamma får följa med mig ned sen så får jag också prova att leka Jesus.

Tack solen för idag, jag följer dig.

Shakira sjunger om att inte förväxla hennes tuttar med små berg. "Lucky that my breasts are small and humble So you don't confuse them with mountains". Det är ingen risk att man gör med den här okända kvinnan jag har haft meningsutbyte med. Jag satte mig i en soffa (säger inte vilken) och sa:
- Hej. Sitter du här ensam?
- Ja, det är bra att du kommer och hänger med mig.
- Uhumm, men du hänger ju redan med två stycken!
Den okända kvinnan vill förbli okänd men jag kan säga så mycket som att hon är mig mycket närstående :)

I varje sekund andas jag samtidigt som jag gör en massa andra saker. I varje sekund när jag andas så kommer ett nytt andetag och tar vid där det andra slutade. De fortsätter från sekunder och övergår till timmar och sjutton långa år, mina andetag. Precis som alla saker jag gör eller borde göra fortsätter de utan att sluta. De rullar på.

Jag gör en massa saker samtidigt och när det är klart väntar något annat på att bli gjort. Jag måste äta. Jag njuter av att spela kortspelet plump runt köksbordet med familjen. Springer opp till datorn för att göra läxor. När jag tröttnat på det så läser jag och viker tvätt i en halvtimma. Sedan ser jag på filmen Coco Chanel med finaste Audrey Tautou, sen förbereder jag inför natten. Jag måste sova ut för att orka med 3 föreställningar i helgen...  ♥

Likt andetagen alltid kommer med nya andetag kommer alltid något finnas att göra på. & precis som jag inte vill att andetagen skall upphöra så vill jag inte att "görandet" skall sluta samlas kring mig. Jag vill göra. Beröra. I varje sekund. Då lever jag.

Förra veckan blev jag lycklig när jag köpte Shakiras nya skiva. Den är inte så ny längre, för den kom ut i ungefär november månad förra året. Jag trodde jag skulle få den i julklapp, sen i födelsedagspresent, men nej. Så jag köpte den själv, några månader för sent. Fast det gör inte så mycket. Shakira står sig i längden liksom. Hon är som tårtor, de blir godare ju längre de ligger.

Och på tal om tid såhär, tänkte jag nostalgisera runt bland mitt liv och skriva om saker jag varit med om. Bakgrunden till min nuvarande framgrund.



Kolla här! Det här var året då rus och bus var ledorden. De färgade mina kinder rosa och jag var tonårig med finnar och ingen tandställning. Tandställning har jag aldrig behövt, inte glasögon heller, inte förrän förra året. Pippitröjan var fortfarande den bästa, ingången och nött av Eve sen hon fick den som 5-åring. Nu ligger den i tvätthögen bland udda kläder som inte kan tvättas med andra. :(



Jag hade alldeles för mycket tid med saker jag värdesatte högt. Hihi. Detta är fräkniga Siri som ni ser, på andra tummen satt jag med mitt blonda svall. Måla fina ansikten på naglar gjorde mig glad att se. Att måla ansikten är något jag borde göra lite oftare nuförtin men som jag tyvärr inte har tid med.



På den här ön som kallas Mjödö har jag spenderat alla mina somrar sedan jag var en armlängds lång. Det är ön med så många byggnader som det är personer, sisådär runt tio alltså, och som min f.d. bästis Jennie äger. (Sörby-Jennie ihop med Therese och Vigge. Så länge sedan som 5 år var det vi fyra var huvudpersonerna i the girl power gang.)

I alla fall, mycket gott på den här ön som jag alltid kallat Mjöda istället för Mjödö. Körsbär, upptäcksfärder, familj & släkt, ingen el utan bara ljus och kortspel när solen blev måne och fiska fisk långt ut till havs när det värsta av alla åskväder bryter ut. Så är det roligt att sola och äta melon på klipporna när männen arbetar och stretar och tycka att det är precis så ojämställt som i andra konstiga länder. Fast man vet att männen inte "orkar" att bara ligga och dröna utan måste klättra på stegar och måla rosa hus röda och fylla i knutarna så de blir vita igen. Skoj att dröna tycker jag dock.

En sak till, på den här ön, när jag var fyra år var jag grundaren av ordet Fistotta. När jag var fyra vintrar och en sommar på ön Mjödö var alla andra omkring mig Fistottor.



Fast alla visste ju att i verkligheten var det ju jag som var Fistotta nr 1. Hihi, fisar var roligt när man var fyra kommer jag ihåg. På den här bilden är jag 15 år och sitter jag på dasset där man kan spola.



Jullan med fantasin... Halva mitt liv har jag samlat på nitlotter. Varför inte limma ihop dem till en klänning? En klänning så hård så att den skulle kunna tjänstgöra som rustning om det blev krig igen. Vilket jag hoppas det aldrig mer blir.



Sluta skolan och till hösten börja som åtta. Kände mig som en stor flicka, fast att jag nu tycker att jag var en liten skit då jämfört med nu! :) På sommaren badade man i havet från gryning till skymning, åt glass på torget minst en gång varje dag (polka och blåbärssmak), cyklade och såg på film och levde i symbios med sin bästis. Något jag minns från den här tiden var att det inte fanns något att oroa sig för. Jag var inte bunden som jag känner mig nu, så mycket press från skola, vänner och alla problem brydde jag mig inte om. Jag tog dagen som den kom och levde med lättheten hos en ballerina var dag, var natt. Jag flög och världen var min himmel.



Alltid har jag avgudat Shakira, sedan 7-års ålder har jag varit henne trogen. Men en gång i åttan fick jag en till latinamerikansk förebild, sen dess har jag varit lite otrogen mot Shakira. Frida Kahlo (många Frida är det i mitt universum. Frida betyder skön, älskad). Hennes biografi I säng med Frida och filmen med Selma Hayek i huvudrollen visar en bild som är så fin. Så stark, levnadsglad och vacker. Och här är vi nu framme idag. Detta, och så mycket mer som hänt, har gjort mig till den jag idag är.




Världens bästa Karlsson i sina alla allra bästa år!

... finns det något mer ointressant än bloggar?

Idag har jag ätit 4 cm korv, sockerärtor, semla och nybakade scones.

Ointressant? Neeee, inte om några år när jag läser det här. Då blir jag no gla :)

Idag när jag promenerade till skolan i vanlig ordning så bröts plötsligt den friska (jotack, låt oss i alla fall låtsas att det var friskt...) stunden av en riktig stadshund. Vild, robust och vild (har jag sagt vild?) var han. Tog mig för att vara en pudel. Jag trodde att han trodde att jag var en pudel åtminstone, för där kom han bakom ett höghus och galopperade mot mig! Tankarna bara for runt i huvudet på mig, jag är livrädd för bestar. Sen betedde jag mig som en pudel, drog öronen åt mig och vände mig snällt åt andra hållet. Med baken mot honom.

Sedan var den friska promenaden förstörd. Jag bara gick och tänkte på att hundägare är bra dumma. Vissa av dem. Jag är verkligen inte något fan av hundar. Nära döden upplevelse var det för mig men jag är glad att jag lever. Mina öron får jag gömma, min pälsiga muff får jag gömma (nästa gång jag ser honom) för på mig ska ingen hund få ränna.




På tal om djur så skulle en katt inte sitta helt fel vid mina ben just nu. En vit, eller svart en. På sommaren skulle den få ha rött koppel för då skulle jag vilja gå ut och gå med den. Den skulle heta Min, det har jag bestämt för länge sedan. Sen när man möter någon säger man: Det här är Min. ♥

När man bor i lilla Viken och åker in till stan så tar man ju på sig efter väder och så. (Duktig som man är.) Idag var det vår i Viken och ganska varmt vilket resulterade i rosa fluffig jacka och högsta klackarna. Självkart rääääknar man inte med att det är snökaos i stan... (Bister min.) Det är sånt man märker när man fryser halvt ihjäl och tar babysteg för att inte ramla. Man märker det också när man kollar sig i spegeln nästa gång och ser att kajalen runnit ned till kindbenen. För det är inte läckert, du!



GE MIG SOMMAR & BARA BEN! ♥

PUSSis
//Jullis

Hej bloggen!
Idag hände det igen. Det som jag börjar bli lite van vid nu. Att gå på en överfull buss och tvingas sätta sig bredvid någon (ve & fasa!!). Naturligtvis somnar man. Det är väl klart? Sen att man råkar somna på någon främlings oskyldiga axel är dock inte så klart (om man inte heter Juliateddy såklart). Idag var det en tant. Hon sa: Hmm, erm, nu får du räta lite på dig, hmm, erm. Med ett urskuldande leende på läpparna. (Tappra tant!)



Tur att jag inte dreglade på hennes gula fula jacka i alla fall. Då hade jag dött och hoppat ut i första bästa dike och grävt ned mig. Ursäkta, ursäkta främling, var det enda jag kunde kläcka ur mig. & så titta åt andra hållet och vara röd som en tomat i ansiktet. Låtsas somna om (hur skulle man kunna somna om efter en sådan tragisk händelse?) Bussen går vidare. Som tur är.

Om det hade varit en pudding till kille hade jag inte ens behövt somna för att börja dregla, men om det kan vi prata om vid ett annat tillfälle. :)

& du kära, bloggen. Förlåt att jag varit ful i munnen på sistone. Jag ska lägga band på mig! Skärpning JK!!!! Inga hoppande grodor mer. Men grodor som blir prinsar, ni får hoppa så mycket ni vill! ♥

Dagen har varit så fantastiskt bra ända till för en timme sedan, då den fina stämningen bröts och byttes ut mot vrede och ilska. Vrede för att kulturhistoriauppsatsen inte är klar, inte på långa vägar i närheten av fullkomlig. Den ska innehålla fakta om antiken, medeltiden, renässansen och barocken och jag har inte fullgjort uppgifterna i någon epok. Antiken är halvklar, de andra två får duga medan barocken inte ens är påbörjad. Jag måste tillägga ett litet obetydligt problem till, alltså, den ska vara inskickad till vår lärare innan den här dagen är slut.


Den vitruvianske mannen av Leonardo.

Jag älskar kulturhistoria egentligen. Jag är den som lyssnar på klassisk musik, gärna går på historiska museum och spelar frågespel om konstnärer när tillfälle ges. & har jag glömt att säga att jag är modeintresserad också, eller har ni märkt det själva? Ändå så kan jag ju naturligtvis inte allt om detta i alla fall. Det är där skolan kommer in som en räddande prins på vit häst, tänker jag. Men sååå gör den inte det!!!! Nej, för här har vi fått i uppgift att skriva om alla dessa saker man borde skriva om, men vi har inte lärt oss imponerande mycket under lektionstid utan istället är det tydligen meningen att under tiden vi skriver skall lära oss allting och söka efter fakta själva. Vad är då skolan till för? Om den inte är för att lära sig i, utan säger att vi ska lära oss allting själva hemma istället? Det tar så mycket av vår tid att inte lära sig saker i skolan...

Jo. Sen sa jag att jag var ilsk också va? Det är mest för att jag är så ytterst besviken på mig själv. Att jag inte kan det som förväntas av mig, att jag fylls av prestationsångest och struntar i allt till slut, ger opp och skriver blogg istället. Skolan är så himla sned. Det är därför jag inte gillar den. Det var därför jag tänkte skita i gymnasiet. "Skriv en uppsats och reflektera och analysera!" Det är inte så enkelt som det låter om man aldrig fått lära sig det. Likadant med prov och sånt annat man förväntas kunna. Studieteknik borde införas som ett ämne, för jag vet då inte hur man lär sig grejer på bästa och enklaste sätt.

Jag kan ganska mycket om saker och ting, men i nian gjorde jag inte det som jag skulle göra, lämnade in i tid, eller bemödade mig med fjäsk och sånt. Jag struntade i betygen kan man säga. Men ibland tycker jag att det är så onödigt, slöseri med tid. Så istället för att vara en bra elev som älskade bra betyg värdesatte jag inte bra betyg. Bara för att visa att skolan var sned, för att vara en rebell. Men i slutet var det ju jag som drabbades ändå. Men haha.

Jag är ju bara en bajsklutt i toan....
& nu kör jag på en stund till!

PUSS
//Jk

Med sale el sol känner jag mig lycklig. Sale el sol betyder soluppgång på spanska. & Shakira gör att jag känner mig som en sale el sol idag. Jag känner mig som vädret, jag känner mig solig igen.  

Tryst me, it's a sunny day today!
Jag har redan börjat svettas. Shakira är på högsta volym och Pappi dansade också. What a beautiful morning
;-) Pappi dansade. Haha, finn 2 fel i den meningen. But I can't blame him,
vem
FFFFFFAAAANNNN
kan
sitta
still
till
en stor jävla soluppgång som SHAKIRA!!?!?

Brevduvan, var hamnade mitt brev? Jag undrar nämligen om det kom fram som det skulle... 

Här är 2 Fridisar som är de sötaste av sin sort som jag vet. http://fhellstrom.devote.se/  & http://fridisfrej.blogg.se/. Bästa Fridorna i världen.

Första Frida är gulligull. Stark som en oxe och tuff och söt inuti. Hon är självklar helt enkelt. Tror inte att hon någonsin tvivlar på något.
Andra Frida ska bli barnboksförfattare och marinbiolog har jag bestämt. Hon borde skriva i sin Englandblogg lite oftare också!!

Hej då!

Syns jag...



... En ganska lycklig tjej.
En gång skrev jag att jag var lyckans häst, för lyckan rider på mig så jäkla mycket.
Jag skulle kunna skriva om så mycket. Om paus-lunchen med tjejerna igår, om revyn, om kärlek eller om att jag skulle få megaflin på läpparna om jag fick åka och bada, basta & busa imorgon. :) Men jag känner inte för att skriva så långt just nu. Nöjer mig med att berätta att jag ser fin ut i spegeln.
Att jag inte är sjuk, att jag inte har finnar och att det som finns i huvudet lyser opp ögonen som strålkastare med lycka och att jag inte vägt mig på flera flera dagar. Jahopp

Fy fan vad lyckans häst hoppar bra. (Över varje hinder!) 

Nu ska jag gå och läsa min bibel. Svensk ordlista!

AU REVOIR!

Ja, igår var min stora dag. Då jag åt av min stora tårta. Tårtan jag dekorerat alldeles själv. Då är man stor. Dessutom hade jag storfrämmande av min stora fina släkt som kom och sjöng för mig. Jag fick ett stort paket med 5 andra paket i (syperskoj), så fick jag the i alla dess smaker, blommor, 10 klädesplagg och en kopp som det var svenska fåglar på, bland annat.

Ja, jag blev stor över en dag och det lär sitta i tills jag blir ännu större.

Tack universum för en så fin dag, för ett så fint liv och tack för att jag får dela det med så fina människor! Jag är så tacksam att jag får dela dagarna med fina människor likt jag delade tårta med fina människor igår. Det är väl kärlek.

& kärlek, det är det största av allt. ♥

På revyn är jag gammal tant som sjunger om krämpor och att hellre bo i fängelset än på ålderdomshem. I fängelset får man bättre mat, mer sysselsättning och ett friare liv. Tanterna får inte något av det. De får ha det sämre än tjuvarna.

Jag känner mig lite som tanten i revyn idag. Jag klagar på maten (maten i skolan, idag blev det ett knäcke till lunch) och jag känner mig gammal. Det känns som att tanten inte är långt borta. Mycket närmare än Folkets Hus.

Imorgon är jag 17 år. & jag vet att jag blir äldre för varje andetag som passerar, men just att se siffran är förödande. Jag älskar ju emellertid tanter, men jag är rädd för att inte vara ung och viril längre.

Jag är kluven inför det här med åldrandet, som ni hör. Ena sekunden vill jag vara 18 och i andra ännu ett barn. Men vad kan man göra åt det? Att åldras är livets gång. Det är livet. & jag vill inte vara den som sitter fast i tolvårsåldern och aldrig får uppleva hur det är att ta studenten, få barn eller första rynkan eller sitta vid min ålders höst med min gubbe ve sidan av mig. Nej, 12 vill man inte vara hela livet. Man vill leva.

Imorgon firar jag att jag lever, att jag levt i sjutton år. Imorgon firar jag det första året, det andra och det tioende och hela vägen opp till sjutton. Det tänker jag fira med världens finaste tårta.

JAG LEVER. I alla åldrar. 
//Jk

Idag på dansen dansade vi afrikanskt. Läraren har en unge från den världsdelen och hela deras berättelse är så himla fascinerande. Läraren är faktiskt väldigt härlig och omtyckt. Ungen, Naomi (eller vad hon hette) är 6 år. Precis som ungarna jag undervisade i gymnastik i några år. Då kom jag på att jag saknade Alise, Rana och Bam/Pam så häpnadsväckande mycket. Små ungar är bra. Jag fick kramar av dem varenda femte minut!

& på tal om bra små barn, så viskade en fågel i mitt öra att mina favoritflickor kanske kommer och kollar på mig på scenen imorgon. Almis-Palmis och Maja-Baja (mina kusinbarn). Fullbokat dessutom!

När jag blir sådär glad som jag ofta blir så kan jag inte sitta still. Helst av allt vill jag hjula. Vilket får mig att bli påmind om gympan ännu en gång och hur mycket jag saknar att hjula en hel lektion på 2 timmar, sitta spagat på en bom eller göra bakåtkullerbytta, eller vara så bra att man förflyttas till bästa gruppen tillsammans med Siri.

Nämen tjänare bloggen! Läget? Jotack, förutom huvudvärken så ä däla fint!

Det var en man med ursprung utomlands som sa: Mjauuuu, till mig idag. Han var bussschaffis. Jag bara: Mjauu, tillbaka och satte mig i hans knä och lät honom klia mig bakom öronen typ, jomenvisst. Nae, inte precis. Nu överdriver jag. Men han sa faktiskt Mjauu till mig och jag hade faktiskt öron. Öron på mössan är läckert! Det är sant om något det! Härligt med spontana mjauu-ljud på stan, tycker jag. Härlig gubbe det där.

& läs om hela min dag i sammanfattning nu då!
Bild = lugna puckar.
Datakunskap = facebook och bloggar.
Håltimme = fika med jordnötsdrömmar och vänner.
Kulturhistoria = Somnade visst.
Franska = Drog på "toa" i en timme sisådär. Inte kunde jag veta att jag gick fel och hamnade på bussen hem istället. Det var ju bara ren tur i oturen!

Höhö!
// Miss cyklon i miniatyr

Det står blommor i hela köket som är mina (tack Lena/BI och Björn/Gun) och massamånga biljetter är bokade till revyn. Och snart fyller jag år och är närmare dagen då jag slutar skolan. Jag gav ett löfte till mig själv idag. Att leva mer i nuet. Något jag ibland är dålig på. Jag bara drömmer om forna glansdagar och dagar som komma skall när jag nu har ett fint liv. Men tydligen inte tillräckligt fint. Jag är inte alltid där jag är (med undantag för när jag står på scenen). Jag brukade vara där jag är. Men inte så ofta längre. Och det är en skymf mot alla som bor i Brisbane, eller är fattiga eller har förlorat en familjemedlem. De har det verkligen illa, men jag som är här i V. och har det bra ställt vill inte vara här.

På min födelsedag så ska jag önska mig saker så innerligt när jag blåser ut ljusen på tårtan (om jag nu orkar göra någon så mycket jag har att göra). & det är saker jag inte tänker säga till någon. Min djupaste hemlighet och önskan. För att en gång om året så kan man önska sig precis vad man vill, det kan vara något man inte kan ta på. Den dagen, den artonde, så kommer jag göra precis det. Det må hända att ljusen släcks direkt och lämnar en grå dimma efter sig, men jag hoppas att ljuset tänds igen för mig om min önskan går i uppfyllelse. Med de där ljusen på tårtan när jag fyller sju ton. Då skulle jag inte behöva önska mig bort härifrån hela tiden. För det är bortskämt. Och barnsligt.

Det är jobbigt att inte vara här.

Tänkte jag skulle bjuda med mig av en bild på mitt alldeles nya fina kusinbarn Liv, här är hon sex dagar gammal. Så himla liten att jag inte vågade ha henne i famnen ens. Men åh så jag klappade på hennes lilla fjuniga huvud. Och näsan sedan, så liten!! Men minst var ändå naglarna. De var lika små som en halv svartmyra är.



Och på tal om små liv så åt jag en mandarin på bussen hem. Jag hade sparat honom i väskan en vecka för att han var så speciell och unik. Han var lika liten som Liv är i jämföresle mot oss. Jag kunde inte annat än att älska honom, den lilla rackarn.

Tror våren har nästlat sig in i min kropp. Jag är sådär härligt glad och liv spirar. Vill studsa. Idag har jag plockat in diskmaskinen och dammsugat och läst. Första dagen på lovet som verkligen känns som lov. Lycka! Jag tänker på framtiden och vilka mål jag har med livet och sånt också. Vill vara någon som gör ringar på H2Oen. Små, små, små ringar. Som när jag bluppar i sjön (det låter blupp när man kastar småsten i sjön, därför heter det att bluppa). Så vill jag vara. Så ska jag ge gärnet i skolan. Plugga franska tills jag tröttnar på det och ögonen blöder! För jag ska bo i Paris efter skolan. Jag ska jobba mig fram till det målet. Och när jag är i mål känns det alltid så bra. Då har man lyckats med det man tagit sig för.

Jag är en boll!

Det är som en drog. En dråg. Ja, som om något drog en tillbaka. Man vill inte att det ska ta slut. Skulle kunna bo på scenen. Det ska bli mitt andra hem när jag är stor. Jag älskar det verkligen! När jag spelar tant så skrattar folk åt mig. Jag kunde knappt hålla mig så skoj var det! Det är kul när man uppskattas sådär. Och det är kul att älska något.

Och en till sak, jag är med i tidningen idag. Besviiiiikeeeen, va! ;-) Han (journalisten Jonas) lovade ju faktiskt att det skulle stå: "Julia ägde Folkets Hus" som rubrik. Men, antar att man får nöja sig med det man får. Haha, nae, hade faktiskt inte förväntat mig något så blev jätteöverraskad när jag öppnar Vikssidan och får opp hela 2 bilder på en. Lagom glad Jullan som sprang omkring här.

HAHA, lever mitt favoritliv!
//JK

Den här dagen vill jag minnas förevigt, för den var riktigt bra. Igår hade vi premiär! Vilken härlig start på året att börja med att stå på scenen alla helger i denna månad. Jag var så spänd igår så jag hade knappt sovit något natten innan. Jag gick med morgonfrilla till frisörn och fick en styling där av bästa kusinen. Fika med Frida. Vilket bestod av många avskedskramar och leenden. Jag ska försöka glömma bort henne snabbt nu, annars tror jag inte jag klarar av att sakna henne i tre långa månader. Sedan fixa sig snygg till premiär. Eleonor fixade sminket och hallelujah vad mycket smink det blev! Står bakom scenen och har bästa känslan i världen. Ridån går opp. Pang! Där träffades jag i hjärtat av ett skott med lycka och kärlek.

En gång fick inte publiken eller ljudkillen kontakt med mig. Jag hade tappat antennen. Haha. Annars gick det bra. Steppen gick väl an, åh vad jag varit nervös inför den. Fick fina sms när jag väl var hemma och utslagen och oppe i varv. Till och med från några gamla vänner. Fint.

Bästa avslutningen på dagen när jag ligger i min säng i mörkret och mor ger mig en god-natt-puss.
-Men du har ju glasögonen på dig!
-Va? Nej det har jag inte.
-Jo, det var nåt hårt.
-Jaha, men det ser jag ju inte när jag blunnar!

Kärlek. Att vara helt utmattad av lycka.
//Jullan

Jag har haft så fullt opp med saker och ting så jag har ju inte hunnit med att skriva så mycket. T.ex. skrivit om min julklapp jag fick, som var så rolig så att mor här i mina hemtrakter blev benämnd porrsurfare på kuppen! Jag fick nämligen en ullig och värmande muff till mina händer som var tämligen svår att få fatt i. Tydligen är muff också namnet på något annat ulligt, som rimmar på Jullan...


Hahahaha! Mamma är så söt! ♥ Här är Eve och jag med julklappar på julaftonen

Jag fick annat fint också, som filmen Breakfast at Tiffany's, en fjäderpenna som man doppar i bläck, böcker, tomtetoapapper, gott te, papper och akvarellfärger och ansiktsbehandling och 1100 kronor (hmm, som gick åt till att betala en liten del av min skuld till mamma) och massa annat. Ibland tror jag att folk har läst mina tankar, så bra vet de vad jag önskar mig! ♥

En underbar jul som var så snabbt överspelad.

Så sitter jag där på första raden (förutom när jag själv står på scen) och småfnittrar åt det mesta och ibland asgarvar jag. Så roligt, och vilka underbara människor som spelar!!! Amatörer och "proffs" om vartannat. Har kommit att gilla precis allting med det här mer och mer. Revyn i Vika ♥ Äntligen är det jobbiga över (träna texter och allt grundläggande) och det är bara skoj framöver!!! NT var och fotade idag, och så är det premiär den 5:e. Jippie!!

31 dec. Hej! Nyår spenderades i Lindö med fina flickor. Det kändes inte som nytt år, men det gör det nu. Jag var tvungen att åka hem megatidigt därifrån så bussarna var nästan helt tomma när jag färdades. Det regnade och blåste förskräckligt, precis som i Chocolate. Jag älskar det.

1 jan. Eve fyllde år. Vi åt gott och hon fick nya skivan av Take That av mig. Åh, de två första låtarna är så himla bra! Det var också Trollkarlen från Oz på teve samt repris av prinsessbröllopet och det var tur det! Det är bra teve! För övrigt så var jag trött och mamma bakis. Höhö. Jag har aldrig sett na så, askul! Hon glömde vad jag hette, fyllot :)

2 jan. Idag har jag tränat revy, Back in Business, från 10-20. Det blir bättre och bättre men det är inte i närheten av gudomligt ännu. Tur att vi har imorgon och tisdag på oss att förbereda oss och plugga repliker innan premiären. Jag är ledig två dagar den här veckan :) Vilket leder oss fram till en tråkig nyhet... Nämligen att Frida åker alldeles för snart. Det är knappt jag hinner träffa henne innan hon försvinner i tre månader men den tiden måste vi hitta!! Hon ska inte få slippa undan mig!

En riktigt rolig och överraskande nyhet får ni senare i veckan. Något ni aldrig trodde, något som förändrar mitt liv... Nja, kanske att ta i, men ändå. Kan knappt tro det själv.

Puss!
//Jk 

Mer anledning att fira, nämligen:



kära sis som fyller år idag!



Evelina Robin Elisabeth föddes kl 09.33 för 22 år sedan.

RAKETSMÄLL ! ! !
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥