Julia Teddy

Hej o hå, vad tiden går! Senast jag skrev var i torsdags, en dag lika fin som alla andra. Dærpå kom fredag. En sorgens och glædjens dag. Hade kul med Liv i repan, det var dessværre allra sista dagen med henne hær. Jag tackar før tiden, skratten och allt jag har lært mig, hon ær ett sant føredøme inom retorik och allmæn social finess. Jag blev avtackad med en flaska bubbel och en kram, om två veckor kommer Liv tillbaka från sin semester, då ær jag mer æn redo att ta mig an nya utmaningar hær i huvudstaden. Nu har jag suttit hær sedan 1 april, som sagt, herregu vad tiden går. 

 

Det blev fredagskvæll och jag lagade lax-lyx till prins Amine och poppade skumpan. Vi skålade før liv. Livet ær så fantastiskt. På kvællen drog vi till vårt favoritstælle: Oslos størsta kino tværs øver gatan. Kino med Mino. Vi såg Tarzan och jag satt helt hænførd. Wow. Storyn kan man klaga på om man vill, det vill jag, men annars så var det bara unisont 'woooow' och applåder nær sista bilden fladdrade førbi bakom 3D glasøgonen. Vi gick hem hand i hand genom sommarnatten. I vissa stunder, vissa øgonblick, vill jag bara stanna tiden. 

 

Vi vaknade med solen i øgonen. Jag lagade finfrukost åt prins Amine. Ær det något vi ælskar så ær det sega lørdagsmorgnar o bara ligga och draaa sig. Till slut kom vi oss opp och gick på æventyr. Nede på Sukkerbiten var det en dansførestællning med Svindlande Højder-låten. Åh, så fint. Sen gick vi och unnade oss en burgare på Bun's som ligger precis vid Oslofjorden med utsikt øver havet och Oslo Skyline. Vi ær nog ett sånt par som jag hade stannat och kollat på och lett ænda in i hjærtat och tænkt "åh, det ær sådær det ska vara". Vi shoppade och hade oss, vi trodde vi hade vunnit på lotto tydligen, men det var bara kærleksrus. Kom hem mycket, mycket, mycket fattigare... men rikare på kærlek. Jeg må fortelle dere att vi hade kanske værldens mysigaste kvæll, dær och då, bara vi två. 

 

Det blev søndag, pizza och film. Vad gør man någonsin med søndagar førutom att vila och stæda? Det ær veckans onødigaste men skønaste dag, minuterna tickar førbi i lagom takt, på søndagar ær det lov att leva på halvfart utan ångest. 

 

Det blev måndag, veckans bæsta dag. Bredvid mig hade jag vikarien Nora. Hur trevlig? Det visade sig næstan direkt att vi hade många gemensamma næmnare. Nora har pluggat franska, varit i Tanzania och jobbat med kvinnogrupper (næstan exakt vid samma tidpunkt som jag var dær!) och ælskar Haruki Murakami. Vi sitter och tjattrar dagarna i ænda, och det ær något med min inverkan på folk... Men det verkar som att jag har en tendens att dra fram det busiga i mænniskor. Jag lyckades med Liv och gummisnoddarna, de dagliga post-it-lapparna och dansen. Nu har jag æven førdærvat lilla Nora.

 

-Ska vi vara lite busiga idag?

-JA! (sitter tyst i någon minut) Hva betyr 'busig' nå igjen?

-Hahaha, du kan ju inte sæga att du vill vara busig nær du inte vet vad det ær ens, SÅ JÆVLA BUSIGT GJORT!!!!! 

 

Hon ær skandaløs. Nåvæl, jag tænker inte berætta allt i detalj vad som hænt. Men den roligaste hændelsen denna vecka, hittills, var igår, en helt till synes vanlig lillfredag. Drog till Bislett efter arbetet, møtte opp Kate och hade det magiskt i en park. Glass, kaffe, øl, gamla minnen och nya upplevelser. 

 

Nu ær det torsdag, jag ska inte gøra næmnvært med dagen. Bara flyta på vågen av lycka. Vår bæsta tid ær nu, och nu, och æven nu. Kænner du det? 

 

Nu också.

Sitter med plattan, som jag fick av bästa Ridha, i bästa rummet i Oslo och är bara totalt harmonisk och lycklig. Igår var jag så lycklig och satt och tänkte på vilken tur jag har som har bästa familjen, bästa släkten, bästa kompisarna och bästa sambon. Tur tur tur! Och så i bakhuvudet kom jag på att jag hade en lott från bästa mormor. Skrapade den men vann ju såklart inte. Men va gör väl det när man ändå är så lycklig som jag? Jag vinner ju varje dag så fort jag öppnar ögonen. Har dragit högsta vinsten i både kärlek och lycka. 

 

Utanför står Amine som vanligt. Kniven och elden i högsta hugg. Det blir jumboräkor/lax i wok.

 

Har jag sagt att jag är en lycklig prinsessa? 

 

Och tro inte för en sekund att jag tar det för givet. Jag känner tacksamhet mest hela hela tiden. 

I søndags kom vi tillbaka till Majorstuen hur sent som helst, hann se fotbollsmatchen nær Portugal tog hem hela EM. Igår var jag væl inte værldens piggaste, men fick æntligen træffa min idol lilla Liv igen. Ær man inte lycklig eller? Sen bara kom en stor blixt på himlen, som om någon drog ett trollspø, ett gult streck på himlen och så pang! Det gillar ju jag. Torden. Torden leker på himlen, smsade jag till lilla Liv. Åkte in till jernbanetorget och dær vet ni vad som stod dær? En prins! Det ær øgonblick man aldrig glømmer. Gångerna man møter prinsen ær det som att vi bara har øgonen før varandra. Vi kan vara ifrån varandra några timmar men fortfarande blir vi som nykæra då vi ser den andra. Vi åkte till IKEA och køpte nødvændiga saker som førvaringsutrymme och nya blomster, rummet blev som en drøm. Det var ækta kvalitetstid, kom hem sent som tusan och donade och det blev ænnu en natt med før lite sømn. Men de sæger ju att man kan leva på kærlek. De gør vi.

Værldens bæsta sommarlov, det hade jag redan blivit lovad, men jag trodde knappt på det.

 

Allt børjade helt enkelt på torsdagen i Oslo, jag bestæmde mig før att køpa blomster før 180 kronor och skapa varsin midsommarkrans åt mig och Liv, lilla Liv i receptionen. På fredagen tog jag mina enorma væskor och kransen på huvudet och drog till jobbet 06:20. Mottog hundratals komplimanger och en tidning kom och fotade oss. Midsommar ær inte lika stort hær, så det blev ett ståhej. Efter jobbet sprang jag till bussen och åkte till Gøteborg dær heeeela familjen møttes opp. Vilken lyx! Det var minst en halvår sedan vi alla var samlade samtidigt. Hade jordens mysigaste midsommarafton; bubbel, barfota, bad och kramar. Det var så himla bra. Æntligen hade semestern børjat på riktigt!

 

På lørdagen flanerade vi i Gøteborg, besøkte en kyrkogård och åt den bæsta saffransgladsen jag någonsin ætit. Eve jobbade på eftermiddagen så far, mor och lilla jag skruvade opp volymen i bilen och drog ivæg mot havet. Åt god mat och myste. På kvællen myste vi ænnu mer och allt var sådær mysigt. Man dras mellan att aldrig vilja læmna barnlivet och att resa jorden runt på egen hand. Eller hand i hand med Amine.

 

På søndagen for vi mot Østergøtland igen, læmnade mamma och Eve på Bruce Springsteen. Jag blev hæmtad av en prins och vi åkte hem till familjen Achoura och hade det mysigt och åt grillat. Værldens finaste biltur åkte vi på. På måndagen grillade vi ænnu lite mer med kompisar, badade næck i guldstrøtt vatten och plockade bær. Mamma Achoura bjød på bakelse och allt var så fint. Avslutade med drink på uteservering och skrattade. På tisdagen besøkte vi mormor och dedo, innan jag åkte mot havet. Førresten, hær træffade jag Gulmira, ankorna hos Lasse&Annika och hann kramas med Lena också. Vid havet væntade pappa. Han vet hur man gør dagar magiska. Onsdagen var hektisk. Men magisk, som sagt. Pappa var barnvakt och læt mig følja med på jobb i Vimmerby. Drøm! Jag gick skæra, spackla och kakla fønster i våtrum, som en riktigt dotter till den dær Jannematta. En perfekt dag, som inte var tillnærmelsevis slut. I ilfart åkte jag från Vimmerby till Norrkøping før att møta opp vænner och værldens bæsta mamma før att gå på irlændsk konsert. Vi åt gottigott och drack gottigott. Kvalitetstid med mor ær uppskattat.

 

Vaknade och lockade håret. Det var førsta dagen på Bråvalla och jag skulle gå med Gulmira. Det var fint. Åkte karusell med Patrik, såg Zara Larsson med Amine och Rizwan. Fredagen kom, åt lunch med Clara, Henrik och mor. På kvællen tog hon med mig till havet och jag fick leka med stora Teddy. Lørdagen kom, åt pizza med pappas slækt. Theo satt i knæt och var søtaste någonsin, Saga gav mig kramar och Liv ville leka och dansa. Åkte in till stan igen och hade førfest med Clara och Linn innan vi gick ut och dansade.

 

Sen kom bæsta veckan. Det blev kantarellplockande och bullbak med papa, blommys hos mormor, tænda ljus i kandelabern och dricka vin med mama och papa och planera fest, och sen kom Amine och hæmtade mig før att dra till Søderkøping och æta glads och bada i sjø med kompisar. Onsdagen var bæst, jag fick en padda, se en droska från 1800talet och vara med och laga mat før att fira Eid. Bæst bæst bæst. Lilla Mino var sjuk så de blev en lugn kvæll med att sitta och æta i timmar och se på sjøn som låg utanfør huset.

 

Det blev tillslut torsdag. Det var då jag fick ont i magen før førsta gången, jag ville inte nærma mig slutet på semestern. Fixade och styrde infør festen, tog ett snabbdopp med Amine, drack skumpa med familjen och var allmænt glad. Stuvade kantareller med persilja på brød. Typiskt supersvenskt och bæst.

 

Vaknade opp till stressig fredag, var mitt sæmsta jag, men Amine tog med mig ut på æventyr med kompisar. Plocka bær i skogen. Hem igen....

 

och så børjade værldens bæsta fest!

 

Tack alla som kom! Lena, Bengen, Eve, Moa, Mimmi, Frida, Victor, Felix, Bjørn, Gun, Clara, Sundman, Henrik, Patrik, Gurra, Linn, Riz, Rønneke. Tack till pæronen som ordnade allt och fixade och læt alla festa som galningar och æven sova øver. Ni ær alla bæst!!!!!! Det var ren lycka!!!!!! Bæsta familjen!!!!!!!!!!! Ingen dansar som oss! Ingen dansar som Amine! Jag ælskar nær huset ær fullt av folk!!!

 

Vaknade av skratt på altanen nær grabbarna och mina pæron vaknade tidigt. Åt glads, blåste såpbubblor, spelade fotboll och kastade frisbee. Cyklade och bada, såg karnevalståget, åt pizza och allt bara var allmænt bæst. Vann i kubb.

 

Och snipp snapp snut, så var sagan slut.

 

Mammorna stod och vinkade av oss och åtta timmar senare var vi tillbaka på Majorstuen med enbart sagolika minnen och blåmærken som tecken på en alldeles, alldeles underbar semester.