Julia Teddy

Ingen dag liknar den andra, det kommer bara var 29 februari 2012 en enda gång. Nog fan ska man väl leva rövare någon gång va? På dagen som egentligen inte finns, idag, tycker jag är ett alldeles perfekt val av dag. Man lever bara en gång och vi är alla så unga som vi tillåter oss att vara, och jag tycker att på dagen som egentligen inte finns så borde man ränna ut i naturen ända till gryningen och göra roliga saker istället för att sova sig närmare avgrunden. Nä, vet ni vad, sova sig närmare sitt öde får någon annan göra idag. Själv springer jag ut ett tag och kollar stjärnor och ser vad hararna hålls med i Vasaparken. Man borde dricka saft och käka godis när man kommer hem sen också. Några frivilliga lekkamrater? Hör av er på mobilen så hittar vi någon gunga att gunga på, åh orangutangungar som gungar! ♥ Yey
//Jk

"Vår tankevärld är som en rad där vi lägger våra minnen. Vissa står framme i hyllorna fullt synliga, medan andra slängs i en hög längst in på dammiga vindar. När du misslyckas med att få tag på ett minne ska du använda ditt inre öga som en lampa och gå in i rummen ett efter ett, och noga titta på ljusstrålen som du riktar in mot dig själv. Då hittar du till slut rummet där det du söker finns." //Kenji i Mordet i Eiffeltornet

Claude Izner är en pseudonym för två systrar bosatta i Paris, de blev framgångsrika författare med serien om  bokförsäljaren samt amatördetektiven Victor Legris.
//Jk

Jag tänkte låta förbipasserande bilar få sig en liten härlig, vårig syn när de sitter i sina gråa bilar så jag satte mig i franska balkongen med en kopp kaffe och solade ett tag. Det var extra kul när det blev för varmt och jag var tvungen att ta av mig strumpbyxorna, ack så anonym och osynlig jag kände mig (men till mitt stora förtret INTE var). Hehe. Ibland är jag så korkad.

Förresten, det åker mer bilar utanför min lägenhet under fikastunden än vad det gör på en hel dag på Valdemarsviks största gata. Fågelsång är det bästa jag vet och nu måste jag gå för nu lockar livet!
//Jk

Som ett slag med trollstaven så är lovet slut. Det måste ha varit en riktigt ondskefull Trollkarl som åstadkommit detta. Till skillnad från skolan så är det en annan sak som är lite smått magisk på ett väldigt, väldigt bra sätt: våren! Liv och sånt som spirar, ni vet?

Ja, va fort det går, det här livet.

Det har redan gått en dag sedan jag åt världens godaste våfflor hos mormor och världens godaste äppelpaj hos moster och spelade basket för första gången för i år.
//Jk

Solen har skinit hela dagen, vårkänslor och kärlek har tagit form och kronprinsessan Victoria och prins Daniel har äntligen, äntligen, äntligen fått en liten prinsessa! Vi vardags-prinsessor viskar i våra pappors öron att vi är värda lite champagne att fira denna historiska dag med. Hurra för prinsessorna!!! Nu blir det bubbel och jordgubbar. Pusspuss
//Jk

Fröken Nitisk har utfört en febril jakt på det mest lovande bytet jag någonsin haft i min hand, län har korsats och till slut nosade jag opp den för att oförtövat placera min intagande kroppshydda i fåtöljen, det var fyra timmar av total hänförelse. Oälskad och oöppnad har Jules Vernes refuserade dystopi från 1863 utgjort ett ekande tomt hål i universums bibliotek i mer än hundra år, året för min födelse hittades dock denna science-fiction-roman i ett kassaskåp i Frankrike och utgavs således postumt. Det året gavs ordet liv en helt ny innebörd och verbet älska så många nya färger.

Paris i tjugonde seklet skildrar de ädla konsterna, eller snarare bristen av dem. Istället för musik, konst, litteratur som vi känner till det så är det ett samhälle som bara är inriktat på industrins intressen. Människorna har transformerats till robotar, vilka är oförmögna att skratta. Monsieur Verne kunde förutspå många tekniska framsteg, metron t.ex., men ändå är mycket ganska extremt och överdrivet, men vänta och läs den om hundra år så kanske den motsvarar verkligheten mer! Likt filmen Midnight in Paris nämns de stora genierna och mästarna, det blir en sorts "encyklopedi" och jag gillar det. Behövs det nämnas att språket är utsökt? ♥
//Jk

Slet just mitt rufsiga huvud från en helt omtumlande bok. Oh my garden. Mina ögon gillar vad de ser, blir nästan rädd för att bli för bortskämd. Nedgradering kommer inte på tal, det är verkligen bara det bästa som gäller. Kommer förhoppningsvis en liten "recension" från bibliofilen i morgon
Au revoir!
//Jk

Som ni kanske förstod av det senaste inlägget är jag i Valdemarsvik.

Lördag: Började lovet på bästa sätt, genom att *trumvirvel*: besöka biblioteket! Insåg också att det var mer snö här än i Norrpan, klackskor är inte att rekommendera. Åkte därefter till mormor för att inspektera hennes störtfräna nya leksak: en surfplatta. Wow. Det är helt sjukt hur en generation som inte är född i denna teknikens anda kan snappa opp allting bara på några få dagar. Sen läste jag lite innan jag blev medsliten till en jaktfest ute på landet. Jag sänkte medelåldern radikalt med mina fabulösa unga aderton, och ja, det var faktiskt jävligt kul allting. Åh, så bjöd de ju faktiskt på lyxkött, skyttetävling och massa god dricka, en kombo som sällan slår fel.

Söndag: Läste ut en dystopi av Verne. Började på en Sienkiewicz som skildrar antiken. Befinner mig således någonstans där: i en historia i framtiden.   
//Jk

Jag åker till min älskare i helgen. Ni vet, hjärtat slår fortare, pulsen stiger, man bara vill kramas hela tiden. Åh. I can't wait! Skall förhoppningsvis tillbringa hela lovet där. Känna friheten och ack den så rena luften och kärleksfulla atmosfären. Skall väl vänsterprassla med lilla Bosse också, han och jag kommer dansa, det säger jag. Så jävla fint skall jag ha det, och släppa alla hämningar!
//Jk

Jag heter Julia och har namnsdag idag. Namnet är den kvinnliga varianten av Julius, den gamla fältherren; a betyder kvinna och us man. Det är latin och latin vill jag lära mig. Och Evlys sa: "Är det för att lättare förstå andra språk?" Jag suckade inombords och sa från djupet av mitt hjärta: "Nej, jag vill läsa verk från antiken på originalspråk, och historia... Goethe hävdar att "den som inte kan redogöra för de senaste 3000 åren, lever bara ur hand i mun." 

Jag är den ungdomliga med hur mycket liv som helst och jag vill lära mig så mycket som möjligt.
Au revoir
//Jk

När livet suger, vet ni? Då är det bra att man har fin syster. Den allra finaste. Lilla flickan, jag vill busa med dig, så sluta skolan och kom hit istället!!!!! (Lite ångest över att hon växer opp så snabbt.) Tänker att: varför kan jag inte alltid få vara hennes svans? Jag är i alla fall hennes allra största idol, på avstånd. Checka in hennes blogg, jag är så himla kamerakåt och gullig där så det knappt är sant.
intressantajag.blogg.se
//Jk

Med anledning av (milt sagt) märkbar matförgiftning sitter jag nu i mitt vardagsrum och räknar bilar. Något jag inte brukar göra... jätteofta.
//Jk

Dagen har överströtts med kärlek. Jag har så mycket av varan, och för tillfället ingen att strö den på, så jag satte igång med ett litet projekt med fina människor och minnen som sattes opp på vägen. En kärlekskavalkad med fina bilder.

Kärlek överallt (men mest nakna på cykel genom Viken).

Så fick jag 3 kärleksbrev dagen till ära!♥

Fotbolls-Eve, Mormor Mai, Älsklingen och Jägarn.

Överlyckliga Jk hoppar opp i himlen och tillbaka igen.

Favoritplatsen på jorden.

It's löv och jag älskar!
//Jk

EN GLAD DAG!

Alla ♥ dag!
KYSS, BACI, BISOUS, KISS & BESOS
Massa kärlek

Vaknade nio, insåg att kroppen var sjuk. Sov till halv tolv. Tog en tablett och gjorde prov. Gick hem igen och diskade, nu dansar jag med dammsugaren och trilskas med tvättmaskinen. Ska väl äta lite frukt och knäcke snart, mat är dyrt. Jk har emellertid kommit på en bra sak: bor man ensam lever man i nuet. På flera olika sätt, ett av dem: man måste köpa mat, så pengarna som skulle gå till den där resan går till mat istället. Att planera för framtiden funkar inte just nu. Vi lever i nuet på så många olika sätt.

Och det där provet i den där kursen som jag faktiskt bryr mig om vad jag får för betyg i, nutida konstprovet, jag vaknar väl på onsdag och önskar att jag inte levt i nuet.
//Jk

Såhär tjusig brukar jag känna mig, denna dag är dock ett undantag...

I Vasaparken landar solstrålar på mig när jag är på väg hem. Väl hemma öppnas franska balkongen för att man skall kunna lyssna på fågelkvitter. Nu skall jag borsta håret. Ack så sömnig jag är! Och bakis är väl bara förnamnet hehe
//Jk

Eve!

Tänker att man bara lever en gång, och att livet inte är någon sorts makapär där det går att trycka på paus eller byta kanal. Vi måste fokusera på nuet och att leva. Således har jag ödslat kärlek på mig själv idag, lyxat till tillvaron något skandalöst! Jag har fått hela dagen att kännas som ett lov. Det känns inte som en vanlig skoldag då jag vanligtvis byter kanal.
Puss och kram!
//Jk

Mousserande guldblonda lockar och smekande glasögon rabblar okända italienska fraser. Majestätiskt elegant. Jag gillar vad jag ser.

//Jk

Bästa starten på en dag. Fullkomligt sagolik. Sen har dan' gått i ett. Hittade en brie i kylen, den slank ned i munnen på två sekunder. Snart kommer bussen och hämtar mig. Fullmånedags och då bör man vara hemhemma där det är bläcksvart. Tar med fem skivor av Shakira, högsta volym på bosen i kväll.
Rocka rumpa!
//Jk

Sitter och häckar i mitt lilla näste. Världen känns förunderligt fin, trots sina brister. Jag har mat, tak över huvudet och allt jag behöver. Mitt skåp är fyllt med sex mörkchokladaskar, ljusen fladdrar och inte mycket har man att klaga på. Världen flyter på som den ska, min värld. Man kan inte tänka på alla krig och orättvisor i världen, som att samerna inte fick äga egen bostad långt in på fyrtiotalet, världens sorg är för tung att bära. Man får tänka att man har det bra för stunden. Och vara lyckligt förvissad om att man skulle kunna ha det sämre.
 
Samernas dag idag, jag tänker på bästa samen Håkan med hunden som jag inte var rädd för, Zorro. Samer är tusen gånger fränare än indianer. Puss!
//Jk

Äventyrssystrarna åkte tiotusen meter opp i luften idag. Farbror Nisse har Valdemarsviks högsta skylift, och jag tillåter mig själv att skrodera lite (skrattar)... Det roliga var att höjdrädda haren Jk var coolare än Eve, jag vill vara sådär högt hela tiden egentligen.♥ Sen när vi skulle gå ut på isen var min näsa vit, igen, och jag blir lite ledsen över att tänka på att jag knappt kan vara ute i kyla. (Fast dagen jag förfrös nosen är fett värd och jag ångrar det inte en sekund!) Ramlar näsan av vs åka 200 km/h på snöskoter i -23 gradigt Kiruna liksom, man behöver inte ens fundera över vilket man skulle välja. I alla fall, Gräddnos är således mitt nya namn.

Idag har vi också besökt mormor, läst och ätit brie. Jag har gjort soppa och Eve pannacotta till efterrätt. Vi får njuta av världens bästa Eve i några timmar till för när helgen är slut försvinner hon iväg till Kalmar igen.
//Jk

Snö är de tre första bokstäverna i ordet önska. Det glittrar lika mycket som den allra största discokulan, solen reflekteras i snön och ögonen får tårar, det är vackert. Alla våra drömmar går i uppfyllelse.
//Jk

Nu står den i min bokhylla och agerar bibeln, likt en diamant i ett smyckeskrin glänser den och skimrar ikapp med stjärnorna på himlen. På min lista "Böcker jag måste ha i min ägo" stod Kim Thúys Ru högst opp. Et bien-sûr fick jag den i julklapp, inslagen i det finaste omslagspapper som endast en bok är värdig. Åh, en sådan underbar roman! Man kan tolka den som lågmält satirisk och det känns smått dräpande när hon beskriver hemska minnen, inte på något sätt moraliskt predikande, på ett sätt som jag, insluten i min säkra bubbla i Sverige inte ens kan föreställa mig, våra liv skiljer sig som vore vi från två helt skilda planeter. Resan från ung till vuxen och från Vietnam till Kanada är prydd i ord som är starka och får tron på livet, språket och sagan att växa dubbelt i magnitud. Smärtan av det blödande såret är beskrivet utifrån plåstret som såret är täckt med, vi kan blott ana hur det känns och ser ut innanför det där plåstret. Ungefär som Hemingways isbergsteknik. Thúy är så poetisk och allvarlig i sina små minnesfragment som utgör kapitel att det inte finns en enda sida där man inte fastnar vid en mening som klingar så fint så man måste läsa om den ett par gånger. Hon är lika poetisk i sitt språk som gudinnan Venus är kärleksfull, och hjärtat det vill bara slå och leva precis som det gör när man äter stark mat, typ från Kim Thúys Vietnam.
//Jk

Är det andre februari så är det också Shakiras födelsedag idag. Jag tycker vi alla kan sjunga för henne. Hurra, hurra, hurra!

Rubriken är så sjukt bra. För det här med grannar det är något visst, det har man ju upptäckt. Dels att lyssna på dem och dels att vara en. Jag tillhör kategorin av galen-granne som främst springer omkring i trapphuset och trycker på alla hissknappar, ringer på i varje lägenhet och springer därifrån igen (skämtar). Funderar på att sova i hissen någon gång för det har jag aldrig provat, men nog om det...!

Grät en glädjetår förut när jag insåg att jag hade brie i kylen. Det var liksom toppen på moset. Kom hem från symfoniorkester och konsert och var i ett sånt därnt fint flow och nu är jag på väg till fika och bio med Sirre. En kan ju inte ha't bättre hörrni! Så jälla bra förutom att det är så kallt naturligtvis.
//Jk