Something tells me you know how to save me. Har tillbringat dagen i sängen, gosat med popcorn, kollat på moln och myst med min vita kaninpälsfejkade filt. Vet inte hur jag känner mig, men har inte mått såhär dåligt sedan år tillbaka. Synd, med tanke på att jag har en fin inbjudan till ett 18-års party och en invitation till Södra Finnö med lite soft folk. Skulle behöva ett lass mat, kramar och choklad, men får nog inget av det. Valborg Valborg, je te deteste. 
//Jk
Den här bilden gör mig lika lycklig varje gång jag ser den. Det är lilla Pia Mucchiano, jag och Mourene. Åh, vad jag saknar dem! Mina kusinbarn Maja och Alma, mina favoritungar, skänkte en hel väska med avlagda kläder och nallar som de inte behövde längre. Till Mourene gav jag en del kläder och Pia fick alla små supersöta mjukisdjur. Mourene har fått ett helt inlägg här i bloggen tidigare, kika gärna under kategorin Kenya. Vill någon köpa Mourenes armband som vi tog med till Sverige för försäljning så hör av er, det finns inte många kvar nu.
Åh Kenya, åh Kenya. Vemod över att vi inte var där längre, men sjukt tacksam över den tid vi fick. ♥
//Jk

Två små fina till som jag bringat till världen, inte helt klara än. Nyfödda. Går att adoptera för en liten peng.

Uppdaterat 17.20. Den sista är såld!

//Jk

Terpsichore är i farten igen! Hon målar och målar ballerina efter ballerina. Anatomin på en sådan flicka är mycket svår att få till, kanske en av de svåraste kroppsformerna... Muskler och vinklingar här och där som skulle kunna komma att se mycket lustiga ut om man inte har ett vant öga och kollar mycket på balett. En utåtvridning kan se konstig ut, och det är det jag försöker att justera och lära mig med mina målningar. Har en hel radda med flickor som tränar på olika saker. Här är till exempel en turkos hoppande ballerina som vill hitta ett nytt hem. Mina väggar är fulla. Hör av er om ni vill köpa henne för en liten slant. Hon är mycket snäll och tystlåten av sig, gillar långa promenader på stranden.
//Jk

Du kollade in i mina ögon i vad som kändes som en evighet. Idag har jag fått kramar, av Johan, Sonja, Cristian och Adam faktiskt. En puss av Lena, och ett vykort av bästa jordgubbs-vårdaren. Fjärilar. Fina ord av Eve och Johanna. Och har fått så mycket mer av dagen, men detta är utav de bättre sakerna. 

Bra, kramar är bäst, jag räknar alltid
//Jk
*hur bra jag mår efter att jag duschat, klätt på mig och sminkat mig, då kan dagen börja
*när någon tar sig tid att verkligen säga god morgon och god natt till mig
*att bunkra opp Valdemarsviksvatten i användna Vitamin Well-flaskor
*att se när klockan slår ett häftigt slag (t.ex. 00.00, 12.34, 14.28, 22.55 osv.) 
*när man helt oväntat får sms/mail/samtal/brev av en människa som tycker om en (jag hatar att ta kontakt för jag tror alltid att jag ska få avslag, för så är det vanligtvis)
*doften av nyklippt gräs
*att gå runt halvnaken i min lägenhet 
*inlagd gurka på rostad macka
*min nalle som egentligen är en råtta, från Ikea
*hur jag ständigt målar mina tånaglar rosa bara för att känna mig lite mer feminin och tjusig
*ögonen på mamma när jag får henne att le
*att komponera en perfekt mening 
*min tres petite midja som ändå är mjuk och gosig
*att kolla på mig själv i speglen när jag dansar, det ser fint ut ibland, och spegelbilden kanske har rätt
*mormors historier, mormors skratt och mormors bullar
*hur musklerna spänns inuti en kille bara när han ska göra något så simpelt som att rufsa till håret 
*att jag bara har en smilgrop
*att mitt enda ärr har formen som ett hjärta
*att blodådrorna på ögonlocket bildar en sol
 
det finns ju ytterligare miljarders små saker som jag registrerar som fantastiska små händelser att få uppleva, men här är i alla fall ett fåtal, och de ska jag alltid komma att uppskatta. Happiness will never come to those who don't appreciate what they already have. 
//Jk

Natten var ung igår, tyckte jag klockan halv midnatt. Då tog jag nämligen cykeln på en tur i staden för att således hamna på en gunga som jag la mig på för att beskåda meteorfallen på himlen. Det är alltid ett skådespel utan dess like! Jag såg några fall men önskade mig inget, just då hade jag ju allt jag behövde. Lycka.

Idag har jag också levt i nuet nästan hela dagen. Mor och jag åkte till havet, och jag gungade ännu en gång. Att andas hav och vara med den bästa personen i hela världen, då lever man.
Jag är så innerligt lycklig så det känns fjompigt. Är på rätt väg antar jag, eller rätt stig.

Jag önskade mig regn, och det fick jag. Det är en sån dag idag.
 
Det är en sån dag då man inser att man har tappat tron på mänskligheten för första gången i sitt liv, samtidigt som man snabbt glömmer bort den tanken för att världen är för härlig! När man istället för att sura skrattar så att man kisnar åt en fiskmås som försöker flyga fram, men hänger fast i luften för att blåsten blåser för hårt. När man skrattar åt det och inte märker att man själv inte tar sig framåt trots att man lyfter benen steg efter steg.
 
Jag är så väldigt naiv av mig och har alltid trott på den värld jag levt i. En god värld, där alla kämpar för en god sak och alltid vill göra det bästa för varandra. Idag stötte jag på något som jag inte kunde hantera just då, en människa som helt ägnade sig åt, medvetet eller omedvetet, att skada andra. Så skitig, drar den ned människor och gör saker som resulterar i att omgivningen blir ledsen. Jag grät en stund, men sen gick det över. Alla människor är ju verkligen inte sådana och träffar man på en sån behöver ju inte jag bli ledsen över det, de kan få hålla sig för sig själva medan jag lever livet, för jag trivs med mitt...
 
Så många lärdomar idag. Det är en sån dag idag... Man bara är egoistisk och njuter av att man själv har ett alldeles lagom perfekt liv. Jag blev påkörd av en bil förut, då tänkte jag att det var fan nära ögat, lev livet baby.
//Jk
det blir så när hon gråter.
 
Käkade megagod frukost och blev stolt för att jag nästan fick i mig allt! Mammas bröd är nog världens godaste, English Breakfast tea väcker fina minnen, fruktsallad med favoritfrukten mango toppat med passionsfrukt gjorde min start på dagen FABULÖS. Åh!
 
Vi åkte till finaste mormorn och firade Ville. Självfallet var deras magiska trädgård beströdd med fjärilar, blev helt lycklig. Bullmormor ♥
 
Eftermiddagen tillbringade jag i min atelje och målade ballerinor. Älskar verkligen att göra klänningarna sådär levande med skuggor och ljus, tusen olika färger. Skulle kunna hålla på i evigheter, emellertid var jag tvungen att lämna penslarna i Viken när jag åkte till Norrköping, så nu får jag inte se dem på sisådär två veckor eftersom att det är musikal hela de här veckan. Ser inte fram emot det alls. Att vara inlåst på repetitioner när man ändå inte har någon roll, samtidigt som solen lyser utomhus... Smärtsamt asså. 
//Jk

Hittade århundradets ungefär fulaste halsband idag. Jag var bara tvungen att ha det. Nu softar jag hos bästis som är dryg och seg som vanligt, det är tydligen nån här som heter Jeffrey också. Vem är han? Han luktar illa. Gillar dem ändå. Godnatt när det är dags för det.

//Jk
Idag dansade löven omkring mig, kärleken också. Vinden ven och solen sken, det har varit magiskt. Så med en härlig känsla i magen har jag gått omkring. Förut köpte jag en skateboard för två guldtior. Nu har jag Little Miss Trouble-trosor på mig och åker omkring på skateboarden mellan köket och hallen samtidigt som jag lyssnar på musik på högsta nivån. Jag tror ändå inte att grannarna stör sig på mig, vinden viner högre. Jag förstår inte vad den säger.
 
Snart ska jag lugna ned mig lite och sätta mig och skissa på en ballerina. Igår fick jag mina allra första beställning av världens finaste tjej, jag blev så himla glad. Det lär ju bli en sen natt idag också, är det som de säger att man måste få sin skönhetssömn så borde jag vara riktigt groteskt ful. Det är ju inte ofta jag kommer i säng innan klockan ett. Men jag tycker natten är mysig, och att sömn är slöseri med tid... Massa kramar
//Jk
 
 
This is me being happy.
 
 
Med lite vilja så blev jag frisk. Man får helt enkelt inte känna efter så mycket. Så idag dansade jag cheer som faktiskt är så otroligt kul. Sen trotsade jag febern och satte mig på Brödernas uteservering med fina Tessa och rökte lite ciggisar och drack lite te med solen kittlandes i nacken. Det var så härligt så man nästan tappade både hakan och andan. Livet! Mår så himla bra. Har fjärilar i både håret och magen! Hehe, cheesy va. Pussar!
//Jk
Har ätit citronskivor och honingskarameller idag. Hoppas på att jag vaknar imorgon och kan hoppa ur sängen helt bekymmersfritt då det enda som står på schemat är dans och att njuta av livet! 
 
Våren gör livet sockersött trots att man är en liten sjukling. Såg första tussilagon häromdagen och pappi första fjärilen! Massa kramar,
//Jk
Mottog krya på dig-blommor från andra sidan jorden igår. Blev så himla glad så att febern ökade ytterligare! Att en människa skickar den största buketten blommor jag sett, med mina favoritblommor dessutom. Åh, så himla fint. 
Att kolla på dem är det enda jag orkar idag. Blommor. Jag blir så lycklig av villkorslös kärlek, sammförståndet utan prat. De gör min fula dag vacker. Att någon tänkte på mig, och det behövs inte en bukett för att säga det, ni vet... Det är väl det jag har lärt mig senaste månaden. Att det är det lilla i vardagen som betyder, att man kanske skickar ett sms till en vän, ger ett leende till någon på gatan eller lagar fin mat till någon som är hungrig... Det lilla och det stora, det finaste.
 
Thanks sir Olivi, armyamerikanen.
//Jk
obeskrivligv smärta i toppen på mig
oh lord
lär jag kunnna somna?
inte för att jag brukar sova längre
men det här,
jag kan varken stå eller ligga
snart skriker jag
 
tinningarna dunkar
jag äcklas
äckliga kropp 
med leder
med blod
med saker som rör sig inuti mig
som maskar
 
antingen är det för vatmy
eller för kallt
allt gör ont 
 
gör mig frisk
ge mig en kram
När jorden snurrar på och det gör den ju, kanske man inte hinner reflektera över sin hälsa förrän man ligger där i sängen och knappt kan röra sig. Hälsan är det finaste vi kan få, men vi tar den för given trots att den är skör som spindelväv. 
Dagen har varit jättetråkig och jag har varit så trött som ni ser på bilden. Febern, huvudvärken och illamåendet har hindrat mig från att dansa, njuta av eftermiddagssolen och att vara ute och ha kul med vänner. Istället har jag tillbringat 3 timmar på akuten och blivit utskrattad och hånad av en läkare som jag sen visade att jag nog hade rätt över. Tyvärr. Han sa att det inte fanns risk för det jag misstänkte att jag hade... Tre timmar senare har jag överbevisat honom. Tyvärr, tyvärr finns det förhöjda värden för malaria. Smittan är inte stor eller utspridd tack vare att jag sökte hjälp i tid så det är förmodligen ingen fara! Men vilken tur i alla fall att jag kände de där små bakterierna i min mage som annars hade kunnat bräcka spindelnätet totalt... 
//Jk
 
Det här tar nog priset som det töntigaste inlägget någonsin. 
 
Gårdagen var så himla spännande. Först sänkte jag medelåldern radikalt på en föreställning i DeGeer som hette REA. Umgicks med familjen och allt var fab. Me loves you guys. Var emellertid så danssugen som alltid när kvällen kommer, det bara spritter i kroppen. Så helspontant drog jag och dansade, jag drog dit ensam i regnet i 12 centimeters klackar, och mötte opp balla Alle med gänget. Blev bjuden på alltför mycket drickbart, träffade väldigt många nya människor och det hade verkligen inte kunnat vara roligare... Kom nyss hem nu. På vägen hem efter världens roligaste kväll, om än konstig, spontan och helvild, i gårdagens smink och kläder, mötte jag två fina människor. Först på spårvagnen en gullig tant. Kär-ing. Vi pratade hela vägen om väder och vår. Sen gick jag av i mitt älskade Ljura som sjuder av liv en lördag. Mötte henne, hon som går i världens kläder och är spännande och helt förtjusande vacker med alla regnbågens kläder på sig. Hon sa: Du är så snygg och menade det. Moi?, tänkte jag och kollade mig omkring men visste att det inte var någon bakom mig. Kunde inget annat än att utropa: detsamma! Med världens största leende såklart. 
 
Åh människor och möten. Vad vore vi utan varandra? Vi existerar bara för att göra varandra glada, inte sant? 
//Jk
Most actions are made of love.
//Jk
Förra inlägget som jag tog bort är endast ett förhastat resultat av besvikelsen som uppstår när ingen vill vara med mig. Typ. Förlåt för det, att jag spyr galla och är en elak, opålitlig typ. Nu ska jag ta en promenad men det har ju redan hunnit mörkna så risken finns väl att jag blir rädd. I Kenya innebar ju ensamma tjejer ute våldtäkt osv. Men sånt skall väl inte ske i Sverige? Jag har i alla fall varit inne idag pga sjukdom och sen för att jag sovit bort hela dagen istället för att gråta. Nu behöver jag sannerligen frisk luft!
Vill bara äta äpplen, gurkor och lysmelk i alla mina dagar, och lite potatismos till middag. Istället letar jag i mitt skafferi och hittar knäcke och chips, och går på det senare alternativet. Jag äter lite tills jag blir någorlunda mätt, äter middag bestående av chips när jag blir hungrig klockan nio. Sen kan jag inte sova förrän vid klockan tre då jag vant mig vid mörkret och vet att ljuset snart är på väg. Det är så mysigt att vara vaken när hela staden sover.
Idag mår jag dock inte så bra någonstans. Men så blir det väl efter en lång tid med en sånhär diet. Jag ska köpa dyra röda äpplen idag. Det är ju en lyx man kan unna sig, att ändra på ett dåligt beteende.
//Jk
Gick och spontanköpte en tatuering häromdagen. Det har jag ju velat sedan 12-års åldern men aldrig fått tillåtelse för mamma förrän jag fyllt 18 år. Det känns bra att ha en så förståndig mamma.
För en månad sen ungefär gjorde Casanova och jag slut. C och J. Det kändes ju inte bra såklart. Men sen insåg jag att det finns andra saker man måste fokusera på, och det är att fortsätta. My life, a heart without an end. När jag dör ska jag ha gjort avtryck, lämnat en del av hjärtat här på jorden för något jag verkligen brunnit för. Livet av mig ska aldrig ta slut. Jag vill och måste tänka på större saker, helheten, sammanhang, omgivningen. Jag kan inte vara självisk och lägga mig och dö när hjärtat brister. Hjärtat är inte fullkomligt. Hjärtat är inte helt. Det, hjärtat, är en ständig uppgift att fylla, så att det blir helt. Jag vill att hjärtat är mitt liv, att livet är mitt hjärta.  
Åh. Nu är det bara motorcykelkörkort som saknas. Biker babe me. 
//Jk
Träffade finaste lill-tjejen idag. Vi pratade över en latte och glömde bort tiden och satt i timmar och dryftade kloka ord. Skulle behöva en dos henne en gång i veckan. Linne Pinne som bara sitter inne. Fint som snus!
//Jk
Som den supersensitiva människa jag är
blir jag lycklig av en låt.
Lycka är väl ett för litet ord för det stora jag känner.
Man borde kunna kanalisera lycka när man har så mycket av den.
Only know you've been high when you're feeling low.
Och där sitter lilla Jupiter i solstrålkastaren. 
//Jk
 
Igår var det lördag vilket innebär att man är ledig. Så då fick jag mamma helt för mig själv. Vi bestämde oss för att gå ned en sväng på byn i det underbara vädret. Första besöket tog oss till biblioteket, andra stoppet gjordes på Lilla Blå där vi åt smörgåstårta till lunch. Det var så mysigt och tjusigt. Sen tog jag bussen till stan för att förbereda mig för en kalaskul kväll. Det var förfest i Stjärnan med drop dead gorgeous tjejer och sen blev det utgång som jag längtat efter så himla länge! Kände igen hälften av alla som var där kändes det som, annars gjorde jag mig nya bekantskaper och bjöds flitigt på drinkar. Allt var askul tills en halvtimme innan stängning då jag upptäcker att min mobil blivit stulen. Jag var på dansgolvet i tio min och under den tiden har någon snott den från min bakficka. Jag grät runt som en toka och visste inte alls hur jag skulle komma hem utan en telefon, och då är det inte roligt att bo ensam i staden. Lyckligtvis löste det sig ganska bra, som ni kan se på bilden under. 
Jag fick göra en polisanmälan på mobilen och sen sympati-skjutsade poliserna hem Alba och mig. Jag ångrar mig nu i efterhand att vi inte bad om att få åka med sirenerna på... Attans vad lätt det är att vara efterklok!
 
Tydligen var det ett antal personer som blivit bestulna på Iphones igår så det förklarar ju varför i sjuttsingen jag inte märkte när någon snodde mobilen ur fickan på mig, de var med andra ord inga amatörer som snattade. Så nu är jag mobillös ett tag framöver, och är det någon som spontant känner att men gud vad jag vill ge en iphone till denna stackars tös så är inte jag den som tackar nej.
Massa kärlek 
//Jk
Förra lördagen åkte hela familjen ut på våräventyr på småvägarna i skogen, hamnade i Falerum och sedan i Linköping. Det var så mysigt alltihop med att bara åka i den varma bilen precis sådär utan mål som när man åker bil på sommaren och aldrig vet var man till slut skall hamna. Att färdas utan mål men ändå ta sig fram. Åh det var sommar i luften. 
På söndagen ställde vi om klockan till sommartid och är nu bara en timme från Kenya. Eve och jag gick sömndruckna och donade oss och blev behandlade som prinsessor hos fröken Kristina. Gick därifrån med ett filmstjärnesvall och var onödigt snygga när ändå ingen skulle se oss. Vi lånade i alla fall bilen av mami och begav oss till Stjärnan för afternoon-tea plus scones med Emeliee och Hanna. På kvällen stannade jag kvar i staden och sov över hos Jeffrey sen. 
 
På måndagen skulle Eve åka hem så jag begav mig raskt hem till byn igen för att supernjuta av dagen. Vi åkte såklart till vårt favoritställe havet och andades havsbris. Hjärtat var tungt men vågorna som slog mig i ansiktet fick mig att tänka lite klarare. Det var så härligt att njuta fritt, bullrande, levande hav igen, kanske influerades mitt sinne och blev lite lugnat. Vi satte oss på klipporna och plockade fram matsäck och mamma fick lite färg på nosen av all sol. Så så fin var den dagen! Till middag fick vi sen avnjuta en kulinarisk måltid i form av årets första grillade kött. Man känner i lilltån att våren är på väg nu.
På tisdagen vaknade jag och var gladare än jag varit på en månad. Jag kände lite livsgnista och att jag ville vara glad. Så jag begav mig till min sjuka bästis Frida för att smitta ned henne lite med min friska gladhet och gav henne en liten piggelin som vi satt och mumsade på medan vi pratade om fina saker i hennes vardagsrum. Sen blev det dags att pallra sig över bron som skiljer oss åt och gå hem till stora vita huset där jag skulle stå för dagens matlagning. Min favoriträtt blev det, sjukt stark vildsvinsköttfärssås med spaghetti. Sen hade även den dagen gått utan att jag fått några läxor gjorda... 
 
På onsdagen åkte jag till staden igen och dansade i sisådär 5-6 timmar med dansarna. Det var kul och härligt att träffa dem och prata av sig lite. Vi hade även lite sleepover och det var übermysigt! Jag sov på en soffa. På torsdagen begav jag mig till Söderköping för att ha praktik hos älskade Gulli på hennes cafe Habiba. Så jag var där i nio timmar och bara skrattade mest då jag avsaknade servitris-talangen i mina ådror. Hur mycket kaffe skvätte jag inte ut? Haha. Åh, bästa Gulli, tänk om varje dag skulle vara fylld med sådär mycket skratt, då skulle jag vara odödlig! På aftonen drack mamma och jag vin och såg på Familjen Thornberry. Jag vill bli som Eliza när jag blir stor och kunna prata med djur och rädda elefanter. 
Fredagen var reserverad en fika med Agnes på Lilla Blå. Vi pratade fina drömmar, minnen, intressant politik och om människor som beter sig underligt. Det var supertrevligt att träffas igen efter så lång tid. På kvällen blev jag ganska ledsen igen för att benen ville ut och dansa men det var ingen som tog dem. Så de låg och slöade i soffan och kände sig miserabla ända tills det dök opp oväntade äventyr på lördagen! 
Finfin vecka jag haft med solen i ögonen
//Jk