Julia Teddy

Natten var ung igår, tyckte jag klockan halv midnatt. Då tog jag nämligen cykeln på en tur i staden för att således hamna på en gunga som jag la mig på för att beskåda meteorfallen på himlen. Det är alltid ett skådespel utan dess like! Jag såg några fall men önskade mig inget, just då hade jag ju allt jag behövde. Lycka.

Idag har jag också levt i nuet nästan hela dagen. Mor och jag åkte till havet, och jag gungade ännu en gång. Att andas hav och vara med den bästa personen i hela världen, då lever man.
Jag är så innerligt lycklig så det känns fjompigt. Är på rätt väg antar jag, eller rätt stig.