Att önska så innerligt

0kommentarer

Det står blommor i hela köket som är mina (tack Lena/BI och Björn/Gun) och massamånga biljetter är bokade till revyn. Och snart fyller jag år och är närmare dagen då jag slutar skolan. Jag gav ett löfte till mig själv idag. Att leva mer i nuet. Något jag ibland är dålig på. Jag bara drömmer om forna glansdagar och dagar som komma skall när jag nu har ett fint liv. Men tydligen inte tillräckligt fint. Jag är inte alltid där jag är (med undantag för när jag står på scenen). Jag brukade vara där jag är. Men inte så ofta längre. Och det är en skymf mot alla som bor i Brisbane, eller är fattiga eller har förlorat en familjemedlem. De har det verkligen illa, men jag som är här i V. och har det bra ställt vill inte vara här.

På min födelsedag så ska jag önska mig saker så innerligt när jag blåser ut ljusen på tårtan (om jag nu orkar göra någon så mycket jag har att göra). & det är saker jag inte tänker säga till någon. Min djupaste hemlighet och önskan. För att en gång om året så kan man önska sig precis vad man vill, det kan vara något man inte kan ta på. Den dagen, den artonde, så kommer jag göra precis det. Det må hända att ljusen släcks direkt och lämnar en grå dimma efter sig, men jag hoppas att ljuset tänds igen för mig om min önskan går i uppfyllelse. Med de där ljusen på tårtan när jag fyller sju ton. Då skulle jag inte behöva önska mig bort härifrån hela tiden. För det är bortskämt. Och barnsligt.

Det är jobbigt att inte vara här.

Kommentera

Publiceras ej