Julia Teddy

Min mamma har alltid rätt. Vad det än gäller. Och det har hon haft sedan trean (det är så långt tillbaka jag minns). Senast handlade det om vilket gymnasium jag skall fördriva 3 år på. De Geer? Efter några dagar fick jag panik! Förra veckan provade jag Nyströmska. Mammas förslag. Det gick inte heller. 35 elever och så jag. Nää. Alldeles för mycket människor. Men mamma säger att De Geer inte är min grej det heller. Jag tänker: Jag står ut på De Geer, det är ju bara 3 år, jag tänker inte ge mig.
Förra veckan gav jag opp och lät mamma få rätt, igen. Haha, som jag härdat ut bara för att slippa se henne sådär mallig! (Nej, jag bara ljuger, min mamma är jordens mest ödmjuka, hon vill alltid mitt bästa, jag bara överdriver). Jaaaa för hon visste ju naturligtvis att enbart samhäll inte var min grej. Imorgon provar jag estet och skall dansa. Det hoppas vi på! Snälla få det att funka! Jag håller tummarna för jag vet att detta är vad jag vill, dels för att:

* Jag älskar att dansa.
* Allt med dans är  bra!
* Jag får röra på mig (slipper skolbänkarna 4 ggr i veckan, tack gode Gud).
* Jag får snurra runt, vara vacker och göra hur många piruetter jag vill utan att framstå som helknäpp. För med alla de andra dansarna kommer jag förhoppningsvis passa in.

(Och det är inte oss det är fel på. Att vi bara vill dansa överallt; på dansgolvet, i skolaulan eller på bordet m.m.! Det är alla andra, de som inte vågar röra på sig, göra bort sig eller låter kroppen följa hjärtat. Det är dem det är fel på. För våra hjärtan kommer alltid dunka i takt med musiken.)