Julia Teddy

I skrivstil blir Jk till en fjäril. Ser ni att det ser ut som det? En fjäril utan antenner i för sig, men ändå en fjäril. En flygande, glad fjäril. I förrgår blev Jk en fjäril och inte bara i skrivstil. Då var jag fulländad. Lycklig och glad och flygande. Berusad av toner precis som man kan bli berusad av nektar. Småfjärilarna flög i magen också. Precis alla känslor som alltid kommer när jag dansar. Första föreställningen var mjukstart, ett andra genrep. Andra föreställningen gick bättre. Då var jag lycklig i huvudet och svindeln började komma. Man kan ju svimma av lycka och det var nära. Tusan va det låter som att jag förskönar allt, men det gör jag inte. Tredje föreställningen var bäst. I publiken satt rödtott och jag blev så glad och överraskad att jag måste hoppa och dansa bättre än någonsin. Kusinbarn Alma med sitt röda hår satt på bästa plats tillsammans med min familj; en syster som visslade, pappa som log och såg stolt ut och mor som tog kort. Jag kunde inte sluta le. Sen var föreställningen slut. Då var kroppen ganska trasig också. Vingarna måste lagas med honing för att kunna flyga igen. För min del var sömn min honing.



Jag kommer sakna allt förutom de över 25 stycken blåmärken jag samlat på mig under dessa dagar av ständig träning. 

En flygande, glad, färgglad
//Jk