Den tysta evigheten

5kommentarer

Där stigen är som mest snårig tar sig inte ljuset in. Där somliga levt i flera hundra år och hört och sett så mycket att de blivit med den åsikten att ord är av ringa betydelse. Att höra när evigheten andas i form av vinden. Ibland är det stora tunga andetag och ibland är det bara en lätt smekning av bladen för att evighetens hjärta ska fortsätta slå. Löven fladdrar som en hemlig signal. Ord behövs inte i evigheten.

Livet på jorden är svårt ibland. Evighetens kunskap är tyst, men Anders Behring Breivik babblar på som den fanatiker han är. Hur kan man förklara ett dylikt illdåd som en välgärning för att "rädda Norge och Västeuropa"? Hur? Och varför?

Vi är tysta som skogen, evighetens källa. Ord är överflödiga och vi tystnar en minut för Norge. 

Love
//Jk

5 kommentarer

Helena von Schantz

26 Jul 2011 14:05

Fint och klokt. Tack Julia.

Malin Westberg

26 Jul 2011 15:24

Vad vackert du skriver, Julia. Tack.

sonja

26 Jul 2011 16:27

Du skriver så fint.

Maja

26 Jul 2011 18:46

Well said. Vackert skrivet.

Mathilda

28 Jul 2011 12:21

Underbart skrivet. Du vet hur man placerar orden rätt.

Kommentera

Publiceras ej