Punkt

2kommentarer

Jag skriver små utkast hela tiden, men aldrig kommer de få ljuset se. När man har något som hindrar en hela tiden, då lyser det riktigt bra aldrig igenom. Jag känner mig helt utmattad. Jag har gråtit floder idag. Jag kommer aldrig förlåta skolan. Människan föds fri men överallt är hon i bojor. Det känns som att nu kommer jag vara snäll, så jag aldrig i bojor mer behöver gå, och således slippa mitt fängelse. Skolan. Skall jag snart slippa dig? Det hjälper inte att vara snäll. Man får sota i alla fall. Det är den bittra sanningen som jag försökt gömma i mörkret så länge.

Goda tankar, goda ord, sprida lycka på vår jord. Det jag tror på. Min medicin mot allt. Även denna gången. Nu ger jag opp.
//Jk

2 kommentarer

Maja

02 May 2011 21:12

Fina Julia. Vet inte vad jag ska säga. Himla skit. <3

Frida Larsson

04 May 2011 14:46

Skolan kan ta sig i röven! Aej, vänta, fan vad orealistiskt det lät... måste komma på någe bättre att säga...



Vi drar snart iväg Jullan, bara du & jag! Vi måste planera...



Skoltiden är snart över och då tar vi ett break på några år och bara gör saker vi vill & har kul! <3



Så nu är jag nöjd. Ingen äcklig skola ska få köra slut på dig. Du är stark, men vi är starkare tillsammans!



Kommentera

Publiceras ej