Julia Teddy

Sist vi var i Irland fann Eve och jag ett fantastiskt litet antikvariat inträngt bland pubarna och fiken i centrala Dublin; The Winding Stair. Det var vinter men lite regnigt och grått utomhus (som vår höst) så vi gick in och värmde oss lite bland litteraturen, ljusen och tekopparna. Vi drog fram bok efter bok i de många hyllorna med böcker; pocket, tidningar och fina bruna, röda eller guldiga omslag till vackert inbundna romaner. Vi stannade länge, länge och insöp doften av bläck. Jag köpte till slut Dracula, vi hade ju trots allt åkt på en spöktur tidigare under veckan och hört alla läskigheter som gömmer sig bland de slingriga gatorna i Dublin. Jag var tvungen. Bram Stoker är spännande. Nu, nästan ett år senare, sitter jag och läser den. Ljusen fladdrar av vinden som letar sig in och man hittar mig hopkrupen i min gröna soffa, fast besluten att inte sluta ögonen före midnatt. Spöktimmen. Berget av kuddar bildar en armé omkring mig för säkerhets skull, de mjuka, lurviga, varma agerar soldater och räddar mig ifall vampyrer skulle träda fram ur orden. Lite värmande te från Bewley's ryker bredvid mig, hade jag en scones med marmelad också så skulle mitt vardagsrum bli Irland direkt... Vilken stämning.

W.B. Yeats (Nobelpriset i litteratur 1923... jag vet, onödigt vetande) får väl bli nästa irländske författare att besöka mitt vardagsrum, jag får helt enkelt skynda mig till Irland och köpa The Winding Stair i The Winding Stair. Dumma Julia vet inte ens om antikvariatet är döpt efter diktsamlingen eller helt enkelt för de i allra högsta grad slingriga trapporna som fanns där... Troligen båda. 
//Jk