Julia Teddy

Mitt stora intresse för kulturliv, biografer, människor, butiker och föreställningar tillfredsställs inte här, men inuti förändras jag. Jag blir den lugna människan som lägger sig som en katt i solen och lapar sol och somnar till ljudet av ån som brusar. Väcks av en klapp på kinden av hon från Kalmar, hon som kommer från samma ställe som jag; från mammas och pappas hjärta.

Vi människor är så små och det finns så mycket plats att vara på. Förslagsvis i Västervik, Kalmar och Norrköping, fast idag har alla dessa platser där min familj är utspridd på sammanstrålat i Valdemarsvik, i solen. Som katter som vilar opp sig. Andra städer är, för tillfället, bara rymder vi visiterar på obestämd tid. Valdemarsvik är också det enda stället av dessa fyra som egentligen är för litet för fyra personer, för litet även för pyttesmå dvärgar just på grund av sitt något primitiva utbud av kulturliv, biografer, människor, butiker och föreställningar. Det enda som får plats här är stora hjärtan. Här kan man andas och leva. Luften är ren och solen lyser starkare, katternas paradis.
//Jk