Julia Teddy

Jag skall experimentera med psyket imorgon. Skall förmå mig till saker som jag aldrig riktigt klarat av, inte innan imorgon. Skall skriva en uppsats i ett klassrum tillsammans med en massa källor till irritation (säkert någon som är förkyld och sitter och snorar, eller som hostar stup i kvarten, eller någon som omedvetet har någon jävla ovana som man skulle kunna strypa för...)

 

Fast jag vet att jag klarar det trots dessa hinder (som jag lätt hoppar över med min sjuka överskottsenergi). Det lär verkligen bli en trevlig arla morgon. Jag ska ju få göra något jättekul! Och med mig i huvudet finns alla vackra ord... som inte jag komponerat. Utan som kommer från mina läsare här på bloggen, Bosse på Norrköpings Tidningar, svenskläraren i sjuan: du skulle kunna bli författare, och alla som börjat gråta av mina texter.

 

Jag skall klara av det här. Fem timmar nationellt prov i svenska. Det är en baggis. Jag är positiv och förväntansfull. Och jag litar mer på andras ord än på min egen förmåga. Pas bien, men imorgon bryr jag mig inte om sånt, skit samma. Imorgon finns bara fem saker: jag, nuet, pennan, pappret och en uppgift att följa.

Spännande