Julia Teddy

I torsdags åkte tjejerna med tåg till Hufvudstaden. Hå, vilket äventyr! Det var massor ståhej och människor i alla former som trängdes på mellandagsrean. Vi satte oss mellan varven på cafeer och restauranger och pustade och trivdes. I min familj har vi ett ohöljt nöje i att sitta och betrakta människor. Det tillåter vi oss ibland. Att stirra. I Stockholm är man så liten ändå... 

 

Sen stuffade vi omkring på gatorna som om det var ett fint dansgolv. American Apparel, Gudrun Sjödén, BikBok, Indiska och en hel bunt med inrednings-butiker som jag inte kan namnet på. Såg Helge Skoog också. Sen införskaffade jag mig en del Kenya-saker. Nu behöver jag ingenting mer till Kenya förutom sandaler och en glammig solhatt! Dock är det min födelsedag snart så då har jag en hel del andra onödiga prylar som förefaller nödvändiga och som jag brukar drömma om ibland. (LÄS mamma och pappa:) Till exempel en katt, tjusiga glittriga kläder, fågelskådarutrustning, ett teleskop, ridlektioner (tillsammans med någon) och en resa till Frankrike och Irland (det kan man ju inte få för många av). Hann inte köpa allt det där i Stockholm... ehe.

 

Och nu känner jag mig väldigt idiotisk. Som bara vill ha och vill ha. Det var ju för tusan nyss jul och jag hade redan innan dess allt jag någonsin kunnat önska mig! Men så är det ibland. Man är väldigt lycklig och nöjd men så tror man att saker kan förändra detta så att man blir ännu lyckligare med just den saken. Pyttsan. Ärligt talat. 

God natt med er, guldklimpar, jag blir mest lycklig av er.