Julia Teddy

Påfrestande. Vi somnade runt halv fyra igår. Cristian pratade spanska med Colombia och Kanada typ hela kvällen. Det är 12-timmars tidsskillnad så vi var tvungna att hålla oss vakna, och vänta. I måndags blev vi av rena turen informerade om att han behöver sin födelseattest för att förnya sitt pass. Vad är det för trams? Han har ju sitt gamla och ett ID-kort. Så sen dess har det varit kaos. Idag har vi bara deppat ned oss typ, början av dagen var rena katastrofen. Sen ringde jag till Vimmerby och försökte där, mottogs av en ovanligt vänlig man. I detta ärende har vi haft det motigt och folk har varit ganska otrevliga så att prata med Vimmerby-mannen som verkligen anstränger sig för att hjälpa oss blir man lycklig. Nu väntar vi, tack vare Vimmerby-mannen, på att Malmö hittar pappret så att de kan faxa det till oss. Så att vi kan boka tågbiljetterna till Stockholm nästa torsdag. Och därefter kunna åka till Kenya tillsammans. 

 

 

Snart är hela världen inblandad. Haha. Bara för att inte ge opp, ifall inte Malmö hinner hittar det, så skall vi ringa till Kanada igen inatt. Jag börjar på något lustigt vis ogilla Colombia. Det trodde ni inte va? De har nog världens sämsta system enligt Cristians kusin, och jag kan inte annat än att hålla med. Det är verkligen ruttet och fullkomligt absurt och idiotiskt gammaldags. God bless Sweden. Men framför allt: HEJA OSS! Vi ska bara till Kenya tillsammans! I won't go without him.

 

Btw, är det någon bloggläsare som har något råd vi kan ta till oss? (Som vi inte redan vet, mamma... Skulle börjat med passet för fem månader sen, jatack... vi vet det nu.)