Julia Teddy

En helt random främling sa nyss att mitt liv verkar så perfekt. Jag tänkte: om du bara visste... Men sen började jag tänka igen, såna där positiva tankar som det står i tidningarna att man ska omge sig med. Mitt liv är ju nästintill perfekt. Sitter i min fina Stjärna just nu. Jag älskar denna lägenhet bara mer och mer för varje dag. Jag bävar inför dagen när jag står öga mot öga med faktumet att jag måste lämna den. Mitt universum. Tills dess tänker jag fortsätta ha ett stort hjärta som älskar den, allting i den och det mesta utanför den. Hittade en ny sak att älska idag också. En materiell sak när jag gick på stan med mor och moster en liten stund (kvalitetstid i mitt hjärta). Då så fann jag den perfekta ögonskuggan inne på Body Shop. Det var en liten palett med fyra färger och en utav dem va rosaskimrig. Så nu går en liten Julia runt och lyssnar på galet bra musik och känner sig som en prinsessa. Precis som när jag var fyra och fick min första spetsbh. Precis sådär stolt och fin känner jag mig. Är det inte klokt vad lycklig man kan känna sig?!? Bra saker och händelser flockas runt omkring en, sen är det opp till var och en att känna igen de där små sakerna som verkligen är och gör livet. 

 

Min fina familj. Dansen. Finfolket. Resorna och vardagsäventyren. Bara allt fint som är runt omkring mig hela tiden utan att jag kanske tänker på det så mycket. Jag är ju tacksam, så himla tacksam, men jag borde tänka såhär oftare. Att jag skulle kunna ha det mycket värre osv, och för en annan människa är mitt liv perfekt. En helt random främling. Och tycker inte jag att det är perfekt just precis NU så vet jag att det alltid väntar en solstråle runt hörnet. Cheesy som fan. Men jag är lycklig och kärleksberusad av livet. Puss!