Är det naivt
0kommentarer
Hänger här igen. Där jag hänger rätt ofta. Kravlöst, där tiden står still, där man bara är utan att reflektera, där man kan vara som man vill, de har sett mig i alla livets nyanser, jag behöver inte göra mig till, det är en oas dit jag kommer bara för att inte göra någonting. Här går jag som jag är. Behöver inte låtsas, de har sett det fula och det vackra och de tar hand om mig ibland. Ibland är de elaka och då skrattar jag. Jeffrey och Cristian har sett allt och han vill ändå att jag kommer, och musiken spelas alltid.
Det är ganska skönt. Han är min pojk fast ändå inte på det sättet. Vi kommer alltid bara ha varandra.
Ibland är han magisk, när han ler och gör tio volter eller hoppar över ett högt stängsel, och ibland inte magisk alls. Då kom jag att fundera på det där med magi. Folk som helt saknar magi, vad lever de för? De som inte ser det vackra. Lever jag för mycket i fantasin? Är det naivt? Kan jag leva såhär bra hela livet eller växer jag också opp och förlorar magin? Livets vägar. Det kan bara framtiden utvisa. Kommer i alla fall göra mitt bästa för att alltid behålla den. Man ska inte glömma att alla vuxna en gång var barn, men bara vissa av dom kommer ihåg det, som den lille prinsen sa.
Kommentera