arg ändå
0kommentarer
en var och handla igår i en supermysig liten butik med mat från hela världen. jag älskar ju sånt! kan tillbringa en timme lätt genom att bara gå och känna och lukta på sakerna. sen kommer den 50åriga ägaren fram, frågar om jag vill ha hjälp och "nejtack, men vilken fin butik du har är den nyöppnad för jag har aldrig sett den innan" blablabla han pratar om sitt liv och det är liksom bra stämning ända tills han frågar om jag är gift och kysser mig på handen och vill ha en kram "nejtack men vet du vad den här torkade chilin kostar?" han fortsätter att vara påstridig så till slut säger jag att jag vill betala. han vill ge något till mig, så han ger bort en stor påse nötter och jag får chilin också helt gratis, men han vill ha en kram "där borta i hörnet där ingen ser" och försöker dra mig i armen. sprang därifrån och jag blir livrädd bara jag tänker på det. noteras skall: julia är nästan aldrig ute på stan ensam. igår var hon det och se vad som händer.
idag började dagen bra och jag kände för att tillaga något gott med den där förbannade chilijäveln. saknade bönor så gick och handlade det på ica. frågar efter ekologiska bönor, som de naturligtvis inte har, men tackar för hjälpen ändå och "det är ingen fara, du får gärna komma varenda dag och ställa frågor du är fin" flirt med ena ögat. och så vände man på klacken och bestämde att nej nufan får det vara slut på att ränna ensam på stan om dagarna.
ekologiska råvaror och en förbannat het chili plus 2tsk piripiri fick mig att svettas ut all ilska ändå. ibland asså. ibland har man inte överseende nog för sånt där beteende.
stör mig också att jag är så jävla sårbar mitt där i alla matbutiker. där är jag mitt lyckligaste jag och så kommer folk och förstör det för mig. usch. blir arg ändå. låt mig va.
Kommentera